Browsed by
Kategori: Blogginlägg

Agilt – Buzzword och verklighet – Upplaga 2

Agilt – Buzzword och verklighet – Upplaga 2

För någon vecka sedan skrev min Traineekompanjon Hampus om additiv tillverkning (AM) och drog lite jämförelser med hur teknologin fungerar i verkligheten och om ”Buzzwordet” lever upp till dess förväntningar. Med det tänkte jag att det kan vara en kul grej att fortsätta i samma spår, men att istället beskriva Agila arbetsmetoder.

Ni som läser detta känner säkerligen till ordet, för mig under min sista period som student kände jag att jag hörde det från varje företag. Alla ”jobbar agilt” och framhävde starkt att detta är det sättet organisationer borde jobba med projekt för att fortsätta vara konkurrenskraftiga. Men eftersom inget företag faktiskt berättade varför de använde arbetsmetodiken och enbart berättade hur bra det var utan en konkret förklaring fick jag en ganska negativ association med buzzwordet, det kändes enbart som något företagen berättade om för att hänga med i de senaste trenderna och verka attraktiva mot nyexaminerade studenter.

För er som aldrig hört det innan, eller ni som är där jag stod och enbart hört det positiva om det utan en tydlig förklaring till varför, kommer det en liten lätt förklaring om vad agilt faktiskt innebär.

Enklaste sättet att beskriva agila arbetssätt är att jämföra det med traditionella metoder, så kallat vattenfallsmetodik. I denna klassiska projektmetodik använder man sig utav sekventiella faser, definiera, skapa, testa och release. Varje fas måste bli avklarad innan man går till nästa och projektet kan inte backa bandet (gå till en förgående fas). Oftast arbetar man med hela produkten man vill släppa till marknaden. Men agil metodik använder sig istället av iterativa cykler, där man har samma fyra steg som ovanför men man gör det i små omgångar flera gånger om istället där man jobbar med en mindre del av produkten varje omgång (inkrement). För att enkelt se skillnaden mellan dessa kolla bilden nedanför.

Vattenfallsmetoden vs Agilmetod

Efter att ha lärt mig mer om begreppet och faktiskt fått chansen att vara involverad i ett team som använder sig av ett agilt tänk måste jag säga att mina negativa associationer till buzzwordet helt har försvunnit, för man märker tydligt fördelarna det ger till ett projekt. Men istället för att jag ska rabbla på är det mest konkret att jag listar de tre saker jag själv tycket agil arbetsmetodik förbättrar.

Reducerar komplexitet och svårigheter vid planering (definiera fasen)

Eftersom perfekt information inte existerar är en vattenfallsmetod i verkligheten svår att utföra väl, man lär sig mer om marknaden, produkten och möjligheter under tidens gång. Detta gör det mindre optimalt att utföra all planering som ett första stadie eftersom omständigheterna med största sannolikhet kommer att förändras. Med ett agilt arbetssätt utförs istället planeringen i varje interaktiv cykel vilket leder till att man är mer flexibel för förändringar.

Fokusera på det riktiga värdet av vad produkten kan ge

Man brukar säga att 80 procent av värdet kommer från 20 procent av funktionerna i en produkt. I vanliga vattenfallsmetoden vet man inte vilka 20 procent dessa är innan man levererar hela produkten till kund som vid användandet finner detta. Vad agil arbetsmetod gör är att istället för att leverera hela produkten skapa små inkrement åt gången, där man genom att visa upp dessa inkrement och kommunicerar med kunden finner vad den just ser som riktigt värde, därmed kan man satsa på det som är viktigast.

Reducerar risk

Ett agilt arbetssätt reducerar även risk under produktutvecklingens gång genom att man alltid levererar och visar inkrement av den färdiga produkten till kund, som då kan komma med feedback om vad den gillade eller inte med de nya funktionerna/design med mera. Detta gör att korrigeringar av produkten tar kortare tid och kostar mindre, jämför med att göra förändringar på en helt färdigställd produkt om kunden inte är nöjd.

Hoppas denna förenklade förklaring till buzzwordet agilt var till nytta och gav er en förståelse att det faktiskt ger mer värde än i form av att vara marknadsföring utåt!

/Rasmus Tyft

GKN på Armada 2019

GKN på Armada 2019

Som de flesta av er säkert redan vet har universiteten runt om i landet arbetsmarknadsmässor där studenterna möter representanter för olika företag. GKN brukar vara närvarande på många av dessa mässor för att informera studenter om sommarjobb, exjobb, traineetjänster och ”vanliga” tjänster. Först ut för denna säsong är Armada som hålls av KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) i Stockholm idag och igår (19-20 november 2019). På plats har vi Tim Hallor, Erik Knutsson och Peter Emvin.

Besök på yrkessmässa

Besök på yrkessmässa

I onsdags så pågick yrkesmässan på Lyrfågelskolan i Trollhättan. Självklart så var GKN Traineerna med och visade upp vad vi gör, informerade om Industritekniska programmet (ITU) som är en del av GKN gymnasiet och vilka möjligheter det finns för att jobba med teknik. ITU-programmet har funnits sedan 1992 och är både en högskoleförberedande och yrkesförberedande utbildning. Under dagen träffade vi flera elever som har ett stort teknikintresse och det var kul att diskutera vilka möjligheter det finns inom branchen. Vi hade även med oss två ITU-elever Nora Fröberg och Ruben Östlund som går i tredje året i ITU-Programmet som förklarade lite mer utförligt varför du skall välja just detta program. Nu får vi bara hoppas att vi har väckt teknikintresset i eleverna som förhoppningsvis kan vara våra framtida kollegor.

Traineegänget med Nora Fröberg och Ruben Östlund glada efter ett väl utfört arbete

Detta var allt från mig denna gången, på återseende snart!

/Elamin

Domare för First Lego League

Domare för First Lego League

Hej igen! Nu är det dags för ett nytt inlägg!

Under den senaste helgen fick vi traineer möjlighet att vara domare för den regionala tävlingen First LEGO League här i Trollhättan på Innovatum. 15 lag från regionen fick möjlighet att delta i tekniktävlingen och tävla om en plats i den skandinaviska finalen i Roskilde, Danmark. Självklart så skall GKN, som är en huvudsponsor till tävlingen, vara med som domare och den äran fick vi traineer. Årets tema är City Shaper som är utformat för att inspirera nyfikenhet inom arkitektur och STEM (Science, Technology, Engineering and Mathematics). Tävlingen går ut på att eleverna skall programmera en ”LEGO Mindstorm”-robot för att samla ihop poäng på en bana parallellt som gruppen får tackla ett samhällsproblem som är kopplat till årets tema, som är utmaningar i våra städer och samhällen. Som en tidigare tävlande och domare i First LEGO League tycker jag att tävlingen är en fantastisk möjlighet för högstadieklassare att lära sig mer om teknik och programmering.

En grupp taggade tävlande!

Vår uppgift som domare är att betygsätta varje grupp inom fyra mindre områden där vi var uppdelade som bandomare, teknikdomare, projektdomare och kärnvärdedomare. Det laget som samlar ihop flest poäng vinner det stora Championpriset och får möjlighet att delta i den skandinaviska finalen. Under tävlingens gång så har samtliga lag i tävlingen gjort ett strålande jobb med sina respektive uppdrag. Vi fick uppleva en hög nivå på programmering, utförande av uppdrag, strategier och samarbete.

Ett stort grattis till Byhålans Eliter från Centralskolan i Grästorp som utförde ett strålande jobb och vann det stora Championpriset!

Traineer från Siemens på besök!

Traineer från Siemens på besök!

Hallå hallå!

Denna vecka har varit fullspäckad med möten med värdeflödeschefer, planering av framtida uppdrag och resor samt ett fint besök utav Siemenstraineerna från Finspång! De var intresserade av att veta mer om vad GKN Aerospace har för sig samt hur vi jobbar ute i fabrikerna, så självklart tog vi emot dem och visade dem runt. Det var väldigt kul att ha dem här då de håller på att utveckla gasturbiner, vilket är väldigt likt en flygplansmotor. Båda består nämligen delvis av en gasgenerator, bara det att vi använder det för att skapa framdrivning av flygplanet och de för att generera el, till exempel. Deras är dock mycket, mycket, mycket större och tyngre då de används på markplan och våra behöver vara lätta nog för att inte tynga ner hela planet. Efter besöket åkte vi alla till en restaurang här i Trollhättan för att äta middag tillsammans vilket blev väldigt trevligt! Nu har vi Finspång i sikte för ett besök nästa gång vi är i området. Skulle vara intressant att se hur de arbetar med deras produkter när det är så likt, men ändå så olikt det vi håller på med.

Tack för besöket, Siemenstraineer!
Additiv tillverkning på GKN – Buzzword och verklighet

Additiv tillverkning på GKN – Buzzword och verklighet

Nu har det gått ett par veckor sedan vi började våra första rotationer på hemavdelningarna och vi vill i alla fall tro oss ha börjat få lite koll på läget. Eller ja, vi har i alla fall lärt oss sjukt många förkortningar, vilka ni snart ska få smaka på! Därmed tänkte jag våga mig på att skriva lite om vad jag arbetar med på avdelningen Global Technology Center (GTC), nämligen additiv tillverkning (eng. Additive Manufacturing, AM).

Additiv tillverkning är ett samlingsnamn för tillverkningstekniker som alla är baserad på att bygga en geometri genom lagervis deponering av material. Det mest välkända exemplet är 3D printers som deponerar flytande plast genom ett rörligt munstycke. Sådana kan numera köpas för några tusenlappar på typ Clas Ohlson. Här på företaget håller vi på med metall AM (MAM), vilket kräver maskiner som kostar miljoner istället.

Enkel 3D-printer för hobby-entusiaster.
Metall-3D-printer på GKN Aerospace.

MAM genererar mycket hype generellt och specifikt i aerospace-industrin. I jämförelse med exempelvis bilindustrin tillverkar vi låga volymer av produkter, vilket lämpar sig bra för den relativt låga takten som det går att deponera material med AM. Tekniken ger större frihet i designen av en komponent än traditionella tillverkningsmetoder, exempelvis går det att skapa invändiga hål på platser där material inte behövs. Detta gör att vi kan skapa en matematiskt optimal design som minimerar komponentens vikt i förhållande till dess prestanda. Minskad vikt ger minskad bränsleförbrukning och miljöpåverkan – High five, Thunberg!

Viktoptimerad AM-komponent för Boeing tillverkad av GE.

En annan fördel är att prylar som annars skulle bestå av flera komponenter som måste sammanfogas kan tillverkas i ett stycke. Ett exempel på detta är rotorn till vår koncept-raketmotor Prometheus, som genom att tillverkas med AM har minskat från över 100 till två (omg!) ingående detaljer.

På min avdelning arbetar vi främst med LMD-W, vilket står för Laser Metal Wire Deposition. I LMD-W deponeras smält metall på substratet (”basen”) genom att hetta upp en metalltråd med laser, monterat på en robotarm. Fokus är att bygga detaljer så som flänsar utanpå stora strukturer, exempelvis en så kallad Fan Case Mount Ring. I nuläget köps grundmaterialet in som ett titansmide på ungefär 550kg och arbetas sedan gradvis ner till en produkt som väger drygt 80kg. Istället kan vi nu börja med ett smide på 80kg, bygga på 25kg flänsar och andra detaljer med LMD-W och sedan bearbeta ner till ungefär 75kg. Vi minskar alltså mängden materialsvinn med 94 %, vilket återigen är en grym förbättring rent miljömässigt.

Såhär går LMD-W till!
Här ses en närbesläktad teknik till LMD-W, nämnligen Laser Blown Powder Deposition (LMD-P). Även detta utvecklas på GKN Aerospace.

Med tanke på vad AM kan göra är det svårt att inte hype:a teknologin – vad kan vara sexigare än laser, robotar och minskad miljöpåverkan?

Hur fungerar en jetmotor?!

Hur fungerar en jetmotor?!

En ny vecka innebär såklart ett nytt blogginlägg och denna gång är det äntligen min tur att få skriva det! Även denna vecka har dagar bara susat förbi då vi har varit aktiva med att gå på de sista Training Days-föreläsningarna. En föreläsning de flesta av oss tyckte var väldigt givande och intressant var heldagskursen Allmän jetmotorlära. Den gav en enkel och övergripande helhetsbild på hur en jetmotor fungerar, speciellt RM12 motorn som flyger i det svenska stridsflygplanet, Gripen. ”Men hur fungerar en sådan kraftfull maskin?” kan ju vissa av er undra och lyckligtvis tänkte jag besvara den frågan lite förenklat nu. 🙂

I princip passerar luften först genom en stor fläkt som är monterad längst fram på motorn. Därefter tas den vidare till en lågtryckskompressor, vilket i detta fall består av tre kompressorsteg enligt bilden nedan, och fortsätter sedan till en högtryckskompressor. Syftet med dessa stationer är att öka trycket men även temperaturen i luften och sedan vägledda den vidare till förbränningskammaren. Luften förblandas då med bränslet som sedan antänds och till följd av detta kommer en väldigt varm gas att rusa ut från förbränningskammaren. Denna gas passerar sedan genom både en låg- och högtrycksturbin (känns det igen?) som har funktionen att driva kompressorerna och fläkten. Efter dessa stationer är det nästan dags för luften att lämna motorn, men innan dess behöver den ta sig genom ett konvergent munstycke. Gaserna kommer då att accelerera ytterligare för att få en högre hastighet som i slutändan är det som resulterar i kraften som krävs för att driva flygplanet i färdriktningen.

Hoppas detta gav er en bättre förståelse på en jetmotor och en trevlig läsning. Vi ses snart igen! 😀

 

Training Days och Besök av Saab Trainees

Training Days och Besök av Saab Trainees

Hej alla!

Mitt första inlägg på denna blogg och första blogginlägg någonsin. Trodde inte min bloggkarriär skulle starta i samband med mitt första jobb, men kul att få dela med sig av vad vi faktiskt håller på med som trainees!

Även denna vecka har det hänt väldigt mycket för oss, först och främst pågår ”training days” för fullt nu i Trollhättan. Det är ett event som pågår under två veckor där man har möjligheten att gå på flertal kurser/föreläsningar som hålls internt av andra medarbetare, vilket är ett perfekt tillfälle att lära sig mer om områden man finner intressanta!

Ett exempel på en mycket givande föreläsning var om ”Clean Sky”, vilket är ett offentligt och privat partnerskap mellan företag inom flygindustrin och EU. Målet med Clean Sky är att tillsammans utveckla innovativ teknologi som bidrar till minskade koldioxidutsläpp och buller, vilket i längre sikt strävar mot de globala 2030 målen (hållbar utveckling). GKN är med i flertal av dessa projekt och ett exempel av dom är flygmotorn i bilden nedanför, det är en prototyp (demonstrator) utvecklad av företaget Safran i ett försök att komma på nya sätt att minska bränsleförbrukningen ytterligare.

Open Rotor Engine – Safran

Förutom intressanta föreläsningar hade vi även trainees från Saab på besök här i Trollhättan. Var väldigt kul att få möjligheten att presentera vårt företag (även intressant att testa hur mycket vi faktiskt har lärt oss), knyta nya kontakter samt höra med om deras traineeupplägg. Dessvärre för min egen del är man inte alltid den mest fotogeniska så får bjuda på mig själv när resterande delen av gruppen levererade en härlig bild.

Glatt gäng samlat

Var allt för mig denna gången, ha en finfin helg så hörs vi snart igen!

/Rasmus Tyft

 

Start av rotationer i hemavdelningarna

Start av rotationer i hemavdelningarna

Hej Bloggen,

Under de senaste veckorna har varit väldigt händelserikt för oss trainees. Men denna vecka är annorlunda för att nu börjar vi med rotationerna i våra respektive avdelningar (Hurra!!). Veckan började med att vi spenderade måndagen och tisdagen i Bohusgården där vi utbildades mer inom grupp och ledarskap. Men det var inte allt, måndagen avslutades med det traditionella trainee-dopet i 5 gradigt vatten med moln så långt ögat kan nå, så nu är vi riktiga traineer!! Kvällen däremot var lite trevligare med en trerätters middag. Nu när utbildningsdagarna är slut är det dags för oss att börja i våra rotationer.

En gladare grupp kan bli svårt att hitta

Tiden har flugit iväg med raketfart och nu har vi alla börjat med våra 10 veckors rotationer i våra hemavdelningar. Här är en liten beskrivning över vilka projekt samt avdelning som varje trainee kommer att vara på under nästkommande 10 veckor.

  • Elamin Hamid Elamin: Jag kommer att spendera mina veckor på Munstycke med datainsamling från gamla ARIANE 5 uppskjutningar.
  • Elin Eriksson kommer att spendera sina veckor på Propulsion engineering med loopanalys av styrsystemet i RM12-motorn.
  • Emily Chen kommer att spendera sin veckor på ROTORS med ett projekt inom validering av programvara för design av rymdturbiner.
  • Hampus Olsson kommer att spendera sina veckor på GTC engineering methods med omvärldesanalys av hur aerospaceföretag arbetar med simulering av additiv tillverkning.
  • Rasmus Tyft kommer att spendera sina veckor på Engines Digital med möjligheten att implementera AI för prognostisering av varulager.

Under dessa veckor så kommer vi inte bara att arbeta med våra individuella projekt utan även med lite trainee och sido-projekt vid sidan. Veckorna framöver kommer att vara väldigt spännande och lärorika för oss. Vårt stora trainee-projekt väntar vi fortfarande på, en uppdatering om vad det blir kommer inom en snar framtid. Nu under veckan så kommer även trainee gruppen att delta i olika utbildningar under Training Days.

Nu är det bara att se framemot för det roliga som kommer under nästkommande tid.

Tack för att du läste, Vi ses igen snart!

 

Första aktivitetsveckan

Första aktivitetsveckan

Hej allesammans!

Förra veckan var vi traineer iväg på äventyr tillsammans. Det var vår första aktivitets”vecka” (blev endast tre dagar denna gång) som vi kontinuerligt kommer att ha mellan våra fyra avdelningsrotationer som ligger framför oss. Dessa aktivitetsveckor är till för oss som nykomlingar i denna industri att bredda vår kunskap och bilda relationer med andra företag/GKN siter.

Vi valde denna gång att först hälsa på GKN Aerospace i Kongsberg, Norge. Denna site håller på med motordelar till diverse kommersiella och militära flygplan, precis som vi gör här i Trollhättan, så därför var den extra intressant för oss. Kongsbergssiten har ca 500 anställda och etablerades år 1987 när de tog över tillgångarna från jetmotorsavdelningen vid Kongsberg Våpenfabrikk. Det var väldigt spännande och intressant att få höra vilka program de jobbar med och även se runt i deras fabrik. Det blev många diskussioner om vad framtiden har att ge och visioner om siten i Kongsberg tillsammans med föredetta traineen Peter Hjortsberg, som började sin karriär i Trollhättan men nu är chef över siten i Norge. Ett stort tack till Peter för att vi fick komma och för att du tog din tid att umgås med oss!

Från vänster: Hampus Olsson, Elin Eriksson, Elamin Hamid Elamin, Peter Hjortsberg, Emily Chen och Rasmus Tyft

Dagen efter Kongsberg åkte vi tillbaka till Sverige och då till Göteborg. Vi tog chansen att åka till Volvo Cars för att lära oss mer om deras produktion, då de har mer av en massproduktion än vad då GKN har. Man kan lugnt säga att vi alla blev väldigt inspirerade och motiverade till att kunna implementera vissa aspekter till GKN.

Vi besökte Volvo Museum för att lära oss mer av vårt företags bakgrund då GKN i Trollhättan en gång i tiden tillhörde Volvo Aero.

Vår sista dag på aktivitets”veckan” blev att tillbringa på Aeroseum och SKF. Aeroseum var fantastiskt för att kunna förstå Sveriges historia gällande militärflyg. En del av det som arbetas med här i Trollhättan är motorer för militärflygplan, så att kunna få se och läsa mer om historian ger ett nytt perspektiv som vi kommer att ta med oss till arbetsplatsen.

På Aeroseum fick man testa på hur det var att sitta i olika helikoptrar och flygplan
Vi passade även på att läsa mer om Viggen-flygplanet

Vi avslutade hela resan på SKF där vi fick en fantastisk rundvandring av Lars Werner. Vi fick en intressant introduktion till företaget och hur de arbetar med innovation och digitalisering av fabrikerna för att uppnå högsta möjliga produktivitet. Även efter detta besök åkte vi hem med huvuderna fulla av idéer och motivation.

Tack till Lars för detta besöket!