Aerobloggen

Förra veckan, kommande fem och kanske resten av framtiden är jag på materiallabbet, min hemavdelning. Under mina studier i materialteknik fick jag ofta frågan om vad jag kan jobba med i framtiden och nu, vad jag gör på arbetet. När jag svarar att jag sågar i metall, slipar metall, etsar metall eller tittar på metall, förenklar jag en aning. Nu tänkte jag därför att jag, för den intresserade, skulle kunna ge en lite mer utförlig förklaring av arbetet. Så, vad gör vi?

Min berättelse blir en aning metallografi-centrisk eftersom det är med det jag jobbar just nu, jag ska ändå försöka få med lite om avdelningens övriga verksamhet. Till materiallabb (informellt avdelningens namn) kommer främst komponenter och tester från produktion som behöver kontrolleras. Kemilabbet tar ofta emot prover på processvätskor, så som de som kyler vid mekanisk bearbetning eller används vid etsning, medan metallografilabbet får hela komponenter (replikatester), delar av dem (förstörande provning) eller processprover. Lite av sitt metallografiska arbete delas med ett mindre labb i anslutning till framställningen av termiskt sprutade, hårda, mjuka och/eller korrosionsbeständiga ytskikt. Ibland kommer tester ifrån mekanisk provning, där material utsätts för olika experiment för att se vad som händer och ta fram materialdata.

Metallografiska labbet undersöker material efter produktionsprocesser för att se att allt är i sin ordning. Vad tittar man efter då? Metalliska material utgörs av kristaller (!), vanligen många men i flygindustrin ibland bara en, som till stor del avgör egenskaper hos produkten. Det är just sådana kristaller du kan se på galvaniserade lyktstolpar, som kantiga former i olika nyanser. I de flesta fall är dessa (inte lyktstolparna) mikroskopiska och du behöver hjälpmedel för att se dem, exempelvis ett mikroskop. Storleken och kemisk sammansättning hos kristallerna kan varieras med hjälp av legeringsämnen (ingredienser i metallen), värmebehandling och bearbetning. Om man kan synliggöra mikrostrukturen kan man därför se om framställningen resulterat i de egenskaper man vill ha. Oftast krävs provberedning (bland annat såg, slip och ets) för att framhäva just det man vill titta efter.

Man tittar också efter defekter, som sprickor och porer, då dessa påverkar hur ett material fungerar eller inte gör det. I det senare fallet kan orsaken till en komponents misslyckande undersökas (fraktografi). Även ytskikt, så väl de önskade från termisk sprutning som oönskade som kan bildas vid värmebehandling, kontrolleras.

Som du ser kan variationen på arbetet vara stor och analysverktygen på avdelningen är många. Oavsett om jag bågfilar i plåt eller undersöker i mikroskop, tycker jag mitt jobb är jätteroligt och jag ser verkligen fram emot att lära mig mycket mer. Tack, flitiga läsare! Nästa inlägg ska inte bli lika långt!

Ha det bra!

/Mikael