Flygindustrin, miljön och framtiden
Framtidsprognoserna för flygindustrin visar en tydlig positiv trend. Flygtrafiken förväntas öka stadigt under de kommande decennierna och vara tre gånger så stor år 2050 jämfört med dagens läge. Detta kommer att vara positivt för den globala ekonomin samtidigt som världens befolkning kommer att få ökad mobilitet. Ökningen av flygtrafiken är dock inte odelat fördelaktig, utan för även med sig negativa konsekvenser i form av exempelvis ökad miljömässig påfrestning. Därför måste vi redan nu arbeta proaktivt och hitta lösningar som skyddar både miljön och flygtrafiken.
Flygtrafiken står idag för ungefär tre procent av de totala utsläppen av växthusgaser, men kan komma att stå för en signifikant större del i och med den beräknade tillväxten. För att infria de satta miljömålen om att inte låta medeltemperaturen öka med mer än två grader jämfört med förindustriella nivåer måste således krafttag tas. Alternativen som finns är att antingen reducera efterfrågan genom utsläppsavgifter och andra marknadsåtgärder, eller att minska utsläppen genom bränsleeffektivare flygplan. Det sistnämna alternativet är att föredra då det förstnämnda kan ha negativ inverkan på hela flygindustrin och exempelvis turistnäringen. För att accelerera innovationstakten inom flygindustrin och nå närmre målet om bränsleeffektivitet, har Europeiska Kommissionen introducerat ett program kallat Clean Sky 2, vilket GKN Aerospace är involverat i.
Clean Sky 2 är ett samarbete mellan offentlig och privat verksamhet och syftar till att skapa teknologier för tystare och miljövänligare flygplan. Målsättningen med programmet är att reducera CO2-, NOx- samt ljudutsläpp med 30 procent jämfört med dagens nivåer. För att kunna nå detta mål genomförs forskning och utveckling på både flygplanets struktur och motor. Koncept som utvecklas är bland annat laminar wings och open rotor aircraft engines. En del av utvecklingen av den sistnämnda teknologin sker här i Trollhättan.
Open rotor-motorn är enkelt beskrivet en jetmotor utan hölje runt turbinbladen. Detta möjliggör användandet av längre turbinblad och ger därmed större och effektivare luftflöde genom motorn samtidigt som vikten på själva motorn kan minskas. Dock så innebär borttagandet av höljet mindre ljuddämpning och större risk att skada flygplanskroppen om ett turbinblad skulle lossna. Ingenjörer arbetar febrilt med att komma runt dessa problem, och tester visar att vi redan är på god väg. Jag är säker på att vi kommer att lyckas utveckla teknologierna som krävs för att nå de uppsatta målen. Det kommer inte att vara enkelt, men genom samarbete och passion kommer innovationskraften nå nya höjder och resultera i en flygande framtid.