Agilt – Buzzword och verklighet – Upplaga 2
För någon vecka sedan skrev min Traineekompanjon Hampus om additiv tillverkning (AM) och drog lite jämförelser med hur teknologin fungerar i verkligheten och om ”Buzzwordet” lever upp till dess förväntningar. Med det tänkte jag att det kan vara en kul grej att fortsätta i samma spår, men att istället beskriva Agila arbetsmetoder.
Ni som läser detta känner säkerligen till ordet, för mig under min sista period som student kände jag att jag hörde det från varje företag. Alla ”jobbar agilt” och framhävde starkt att detta är det sättet organisationer borde jobba med projekt för att fortsätta vara konkurrenskraftiga. Men eftersom inget företag faktiskt berättade varför de använde arbetsmetodiken och enbart berättade hur bra det var utan en konkret förklaring fick jag en ganska negativ association med buzzwordet, det kändes enbart som något företagen berättade om för att hänga med i de senaste trenderna och verka attraktiva mot nyexaminerade studenter.
För er som aldrig hört det innan, eller ni som är där jag stod och enbart hört det positiva om det utan en tydlig förklaring till varför, kommer det en liten lätt förklaring om vad agilt faktiskt innebär.
Enklaste sättet att beskriva agila arbetssätt är att jämföra det med traditionella metoder, så kallat vattenfallsmetodik. I denna klassiska projektmetodik använder man sig utav sekventiella faser, definiera, skapa, testa och release. Varje fas måste bli avklarad innan man går till nästa och projektet kan inte backa bandet (gå till en förgående fas). Oftast arbetar man med hela produkten man vill släppa till marknaden. Men agil metodik använder sig istället av iterativa cykler, där man har samma fyra steg som ovanför men man gör det i små omgångar flera gånger om istället där man jobbar med en mindre del av produkten varje omgång (inkrement). För att enkelt se skillnaden mellan dessa kolla bilden nedanför.
Efter att ha lärt mig mer om begreppet och faktiskt fått chansen att vara involverad i ett team som använder sig av ett agilt tänk måste jag säga att mina negativa associationer till buzzwordet helt har försvunnit, för man märker tydligt fördelarna det ger till ett projekt. Men istället för att jag ska rabbla på är det mest konkret att jag listar de tre saker jag själv tycket agil arbetsmetodik förbättrar.
Reducerar komplexitet och svårigheter vid planering (definiera fasen)
Eftersom perfekt information inte existerar är en vattenfallsmetod i verkligheten svår att utföra väl, man lär sig mer om marknaden, produkten och möjligheter under tidens gång. Detta gör det mindre optimalt att utföra all planering som ett första stadie eftersom omständigheterna med största sannolikhet kommer att förändras. Med ett agilt arbetssätt utförs istället planeringen i varje interaktiv cykel vilket leder till att man är mer flexibel för förändringar.
Fokusera på det riktiga värdet av vad produkten kan ge
Man brukar säga att 80 procent av värdet kommer från 20 procent av funktionerna i en produkt. I vanliga vattenfallsmetoden vet man inte vilka 20 procent dessa är innan man levererar hela produkten till kund som vid användandet finner detta. Vad agil arbetsmetod gör är att istället för att leverera hela produkten skapa små inkrement åt gången, där man genom att visa upp dessa inkrement och kommunicerar med kunden finner vad den just ser som riktigt värde, därmed kan man satsa på det som är viktigast.
Reducerar risk
Ett agilt arbetssätt reducerar även risk under produktutvecklingens gång genom att man alltid levererar och visar inkrement av den färdiga produkten till kund, som då kan komma med feedback om vad den gillade eller inte med de nya funktionerna/design med mera. Detta gör att korrigeringar av produkten tar kortare tid och kostar mindre, jämför med att göra förändringar på en helt färdigställd produkt om kunden inte är nöjd.
Hoppas denna förenklade förklaring till buzzwordet agilt var till nytta och gav er en förståelse att det faktiskt ger mer värde än i form av att vara marknadsföring utåt!
/Rasmus Tyft