Vi är nu uppe i vår sista praktikperiod i Trollhättan innan utlandspraktiken. Jag befinner mig just nu på kontoret i A-verkstaden iklädd blåställ, skyddskorna är på och skyddsglasögonen är nära till hands. För rätt vad det är så ska vi ner till verkstaden för att besöka en metod och addera värde i ett flöde.  Jag sitter tillsammans med ett glatt gäng på en avdelning som sysslar med just metoder av olika slag. Dessa är rengöring, svetsning, ytbehandling och termisk sprutning, bearbetning samt oförstörande provning vilka används för att bearbeta, kontrollera, rengöra eller reparera detaljer.

Under några dagar har jag följt en kollega som jobbar med rengöring av detaljer. Det kan låta som en basal uppgift att tvätta en komponent. Det krävs i själva verket en mycket komplicerad process att få en detalj helt ren, vilket ofta är en definitionsfråga utifrån de krav och regelverk vi följer. De tvättmetoder som används i branschen är: Mekanisk tvätt, lösningsmedel, ångfas rengöring, emulering, alkaliska bad, elektrolytisk alkali, alkali + syra och ultraljud.

På GKN använder vi flera metoder när det kommer till rengöring men den metod jag har tagit del av är tvätt i alkaliska bad. Det kan vara en mycket effektiv metod som ofta består av att detaljen i fråga doppas enligt ett fastställt schema i olika bad där detaljen får ligga olika länge. Baden har också olika temperaturer och kan utrustas med ultraljud. Alkali är basiskt och kan vara starkt frätande, en del vätskor är så frätande att t.o.m. en detalj i titan kan försvinna helt vilket resulterar i att man förlorar komponenten som oftast är värd flera hundra tusen kronor. Då kan det bli lite dålig stämning!