Glädje och sorg på GKN
De senaste 20 år av mitt liv har jag spenderat vid olika skolor och universitet för att lära mig nya saker och utvecklas som person. Jag har lärt mig lite om allt möjligt: allt mellan himmel och jord och allt mellan supersträngar och universums yttre kant. ”Knowledge is bliss” som ni vet.
Jag avslutade mina civilingenjörsstudier för några månader sedan, vilket markerade slutet för min formella utbildning. Dock innebär det inte att jag slutat utvecklas. För det första går jag fortfarande livets hårda skola, den verkar jag aldrig komma undan. För det andra lär jag mig nya saker varje dag här på GKN. Tänk vilket privilegium att få utvecklas på jobbet genom att få arbeta med roliga och utmanande projekt. Den möjligheten är självklart en av anledningarna till att jag gör detta traineeprogram. (Som ni vet är den största anledningen att jag får kickstarta min bloggkarriär genom programmet.)
Denna vecka har jag funderat särskilt mycket på min utveckling. Detta beror dels på att de senaste två veckorna har vi haft Training Days här på företaget. Det innebär att vi åtnjutit möjligheten att närvara vid en mängd kurser och föreläsningar med syftet att göra oss bättre på att vara bäst. Det kan ni läsa mer om i Philippos blogginlägg från några dagar sedan.
Den andra och viktigare anledningen till att jag funderat på min utveckling just denna vecka är att mina kära fadder, Andreas Åhwall, lämnade oss igår. Han har gått vidare till Fokker för sin utlandspraktik i sex månader. Det har fått mig att reflektera över de kloka råd Andreas har förmedlat. Han har hjälpt och stöttat mig under min första tid här på GKN, ledsagat mig till att bli en bättre människa och medarbetare, samt tränat mig till att bli en starkare löpare (Andreas är nämligen professionell elitlöpare. Ni kan läsa mer om Andreas här).
Det är alltid svårt att behöva säga farväl till en god vän.
Andreas, vi saknar dig. Lycka till i Nederländerna!