Trots att det blir en hel del studiebesök, utbildning och flygsimulatorkörning på dagarna så hittar man emellanåt tid även åt riktigt jobb. Som på min hemavdelning 9510, also known as det lite mer användarvänliga Logistiksupport.

 Som namnet antyder, så jobbar avdelningens mycket trevliga (ja, de läser också bloggen…) damer och herrar med stöd för diverse logistiska processer. I ena änden har vi rena veckorutiner så som att sammanställa, analysera och sedan publicera data över exempelvis produktivitet, kötider eller varulagernivåer. I andra änden har vi en doktorand som jobbat fyra år med matematisk optimering för att kunna fastställa den bästa ordningen för att sköta jobben i multitasken (se Malins inlägg 1/10).

Eller som här om dagen, då jag var med om ett typiskt mellanting. På grund av en kraftigt ökad orderingång från några år framåt behövs en av verkstäderna industrialiseras. Det behövs investeras i en mängd nya (ofattbart dyra) maskiner, andra maskiner måste eventuellt flyttas. Men hur ska layouten se ut? Kan man acceptera ett spaghettiflöde med längre ledtider som konsekvens, eller ska man kosta på sig att flytta ett helt kontorskomplex för att göra flödena enklare? Det är här logistiksupport kommer in. Efter ett par dagars räknande och simulerande kan man berätta precis hur mycket kortare ledtiden kommer bli (och därmed hur mycket pengar som sparas) om man väljer en dyr ommöblering.

Kort sagt skulle man kunna se på 9510 som logistikvärldens motsvarighet till Ghostbusters.

Om flödet är kass
Och ledtiden lång
vem ringer du då?
Logistiksupport 

När lagret är fullt
Men leveransen sen
Vem ringer du då?
Logistiksupport 

Är planeringen sned
Och data behövs
Vem ringer du då?
Logistiksupport

En screenshot från simuleringsverktygen som används
för att räkna på flöden. Dock förstås inte från GKN:s
flöde för det är – you guessed it – hemligt.