Kapitalbinding och kapitalkostnad är ett par uttryck man slänger sig flitigt med på inköpsavdelningarna, eftersom de till en del är drivkraften bakom nämnda avdelningar. Som den pretentiösa akademiker jag är tycker jag förstås att kapitalbindning är ren och skär allmänbindning, men jag har upptäckt att folk utanför inköp inte delar min uppfattning.

Därför ska jag nu utsätta min pedagogiska förmåga för ett grandma test (www.urbandictionary.com/define.php?term=Grandma+Test). Kan jag inte förklara kapitalbindning så att min mormor förstås, så har jag misslyckats.

Jag och min sambo köpte nyligen en lägenhet. Som det ofta gör med bostadsköp så rörde det sig om sjusiffriga belopp. Även om vi har handlat för 1 000 000+ kr, så är det fel att säga att vi är en miljon kronor fattigare. Vi har egentligen kvar samma pengar, eller kapital, som tidigare. Om vi vill kan vi idag sälja vår lägenhet och få tillbaks samma summa pengar. Igen, vi har alltså under hela processen haft kvar samma kapital. Skillnaden är bara att kapitalet är fast i lägenheten. Det betyder att hur bra rea det än är på vinterjackor just nu kan jag ändå inte köpa någon, för allt mitt kapital är bundet i lägenheten (och man får anta att butiksbiträdet inte vill byta en vinterjacka mot en tusendels lägenhet).

Det finns ju andra saker man kan göra med pengar än att handla vinterjackor. Istället för att köpa en lägenhet hade jag kunnat sätta pengarna på ett sparkonto med runt 2 % ränta. Då hade min miljon genererat 20 000 kr om året. Eftersom mina pengar inte finns på ett sparkonto just nu, utan är bundet i min lägenhet, går jag således miste om en intäkt på 20 000 kr från banken. Och en förlorad intäkt är egentligen samma sak som en kostnad. En kostnad som uppkommer för att mitt kapital är bundet. En kapitalkostnad med andra ord.

 Alltså: kapitalbindning är när jag binder alla mina pengar till något som har värde, men inte är kontanter. Kapitalkostnad är pengarna jag går miste om just för att jag inte har kontanter.

 För att då koppla tillbaks till min praktikperiod på inköp så är det just detta mycket av det dagliga arbetet handlar om. Man vill förstås köpa in så pass mycket grejor att produktion fungerar som det ska. Men man måste akta sig för att skaffa sig ett för stort lager med råvaror. Då binder vi ju för mycket kapital, vilket också medför en kostnad. Om vi konstant försöker hålla fyra stycken av ett smide i säkerhetslager istället för fem, så har vi plötsligt en halv miljon kronor i kontanter att lägga på exempelvis produktutveckling som i framtiden genererar ännu mer pengar (jmf: sätta in pengar på banken och få ränta).

 Det mina vänner, är så bra jag kan förklara kapitalbindning och –kostnad. Om jag klarade grandma test eller ej lämnar jag dock osagt. Men är det någon av mina läsare som har en internetvan mormor får ni gärna berätta för mig.