Aerobloggen

Hej alla bloggläsare!

I lördags var större delen av traineegruppen domare på Trollhättans deltävling i First Lego League där GKN stod som huvudsponsor. Detta gjordes även som en del av vårt traineeprojekt med mål att inspirera unga till teknik. Tanken att behöva jobba på en lördag är kanske inte så lockande för alla, men i detta fall var det faktiskt riktigt roligt!

Som en liten bakgrund kan jag säga att First Lego League är en tävling för grundskoleklasser där de antingen på sin egen fritid eller i samband med skolans teknikundervisning får konstruera och programmera en legorobot för att sedan tävla genom att genomföra olika uppdrag på en bana. Lagen genomför även ett projekt i samband med detta där de kommer på lösningar till olika aktuella problem. För detta år var temat ”Hydro dynamics” där ungdomarna skulle komma på lösningar till vattenrelaterade problem, exempelvis dagens höga vattenkonsumtion i västvärlden eller vattenbristen i u-länder. Exempelvis kom det fram förslag om appar som loggar vattenanvändningen eller en vattenblandare som separerar rent dricksvatten och smutsigare dusch- eller handfatsvatten för att sedan användas till olika ändamål som lösning av problemen.

På tävlingen blev vi tilldelade olika domarroller där man kunde vara allt från robotdomare till kärnvärdesdomare. Själv var jag teknikdomare och fick bedöma konstruktion och design av legorobotarna samt programmeringen som låg bakom. Hela 15 lag deltog i tävlingen men det kunde endast bli en vinnare, Team Dalenium, som mottog äran, en legopokal samt 30 000 i resebidrag för att kunna delta på den skandinaviska tävlingen i Oslo. Inte illa för en högstadieklass. Samtliga lag var enormt duktiga och hade verkligen tänkt igenom sina projekt och utformning av robotar. Det var roligt att se drivet hos deltagarna och jag tror verkligen att ett event som detta är viktigt för att öka teknikintresset hos dagens ungdomar.

På hemavdelningen inköp går det fortsatt bra, projekten rullar på och jag får träffa massor av nya människor på företaget. Eftersom traineerotationerna är så pass korta är det svårt att få något större ansvar för exempelvis en leverantör där det är viktigt att ha långa relationer. Istället har jag fått genomföra projekt kopplade till inköp som innebär att jag får gå runt på företaget och prata med människor från hela organisationen.

Sedan sist har Projekt Dropship lagts lite på is då vi insåg att det till viss del gick ihop med Projekt Balken. I Projekt Balken undersöker vi hanteringen av spares för att se om den skulle kunna ske mer effektivt på något annat ställe än i produktionen. I detta projekt har jag hittills hunnit träffa operatörer i de olika verkstäderna samt materialstyrare och DQR för att få en överblick av hur nuläget ser ut. Nästa steg är att fundera på hur styrningen av detta kan se ut i framtiden och därefter värdera huruvida detta är möjligt att införa eller ej.

Jag har även fått ett nytt projekt som vi kan kalla Projekt Konfliktmineraler. En bakgrund till detta projekt är att krigförande grupperingar i Kongoområdet bryter och säljer mineraler för att finansiera sin verksamhet, dessa mineraler är exempelvis guld, tenn, tantal och volfram. För att lösa detta problem försöker vi strypa efterfrågan hos mineralleverantörer som stödjer krigförande grupperingar och därför är det viktigt att veta om/hur våra leverantörer arbetar med dessa mineraler.

Tanken med mitt traineeupplägg är att jag har Inköp som hemavdelning och att jag mest troligt kommer få en fast tjänst här efter traineeprogrammet. Eftersom jag inte jobbar så mycket med mina kollegor på inköp så var jag lite nyfiken på vad man faktiskt gör i det dagliga arbetet som inköpare. Jag har nu därför blivit tilldelad en ”fadder” på inköpsavdelningen, nämligen Elin Elmdahl, en tidigare trainee och numera inköpare av gjutgods som jag får skugga och hjälpa vid sidan om mina egna projekt. Elin tar med mig på leverantörssamtal och lär mig om de olika programmen man arbetar i som inköpare, vilket inte är det lättaste i början, men det är roligt och dagarna går fort! Här kommer en liten intervju med Elin:

Beskriv GKN med tre ord:
Multinationellt Aerospace företag.

Vad gör man på inköp?
Man har det huvudsakliga kommersiella ansvaret för leverantörer, utvärderar nya leverantörer, anskaffar material, förhandlar kontrakt och konflikter som uppstår under gällande kontrakt.

Vad är det roligaste med ditt jobb?
Det är en dynamisk miljö med många kontaktytor. Externa kontakter och någon resa emellanåt till leverantör ger extra krydda i vardagen.

Vad är det tråkigaste med ditt jobb?
Det ingår en del administrativt jobb t.ex. att granska blockerade fakturor pga. en obalans i inköpsordern mellan godsmottag och mottagna fakturor.

Varför ska man bli inköpare?
Då har man stor möjlighet att påverka och förbättra samarbetet med GKN’s leverantörsbas. GKN är inte bättre än sin ”Supply Chain”. Om inte de levererar i rätt tid, till rätt kvalitet och rätt pris kommer inte GKN heller att lyckas.

Har du några andra visdomsord du vill skicka med till våra läsare?
Det finns många gamla drakar på GKN. Var inte rädda för att be dem om råd. De delar gärna med sig av sin visdom.

Och med det avslutar jag detta blogginlägg!

Over and out

/Emma

Hej igen på er alla!

Tiden går snabbt framåt och höst är snart vinter. Men utöver att jag börja frysa på morgonen, har det även hänt en del under veckan här i GKN Aerospace i Trollhättan; vi har nämligen blivit med besök – två gånger!

Kan börja med att vrida tillbaka klockan till i måndags förra veckan; vi alla traineer från GKN strålades samman för att åka till Siemens Industrial Turbomachinery i Trollhättan. Där, träffade vi Kim Halvorsen som är site manager för verksamheten i Trollhättan och även Siemens egna trevliga traineer ifrån en annan Siemens site i Finspång! Vistelsen började med en riktigt bra företagspresentation av Kim för att prata om deras verksamhet, historia, hur det styrs i organisationen samt vad deras produkter omfattar i förhållande till Siemens som en global koncern. Sedan, fortsatte Kim att visa oss runt i verkstaden och deras produktion av komponenter till olika stationära gasturbiner – där var vissa delar verkligen enorma! Finns mycket att säga om besöket, men det var minst sagt imponerande att få höra om och se deras verksamhet.

Efter vår vistelse under förmiddagen, så fick Siemens traineer hänga med oss tillbaka till GKN. Siemens började med att visa sig vara riktigt trevliga lunchkamrater, och på grund av det fick dem stanna kvar på området och såklart också få lyssna lite på vad vi gör på här på GKN i Trollhättan, i samband med en spännande rundtur i området och verkstäderna. Dagen avslutades sedan på det enda riktiga sättet vi vet hur man avslutar en dag – med en ordentlig fika alla tillsammans. 

Men veckan slutade inte där, utan senare på onsdagen fick vi också ett studiebesök ifrån Strömstad gymnasiets tekniska klasser. Inför eftermiddagen möttes vi traineer av 15 glada elever och även två entusiastiska tekniklärare. Hela eftermiddagen präglades av roliga frågor och intressanta funderingar under både presentationer och verkstadsturer, vilket slutligen också resulterade i en halvt (väldigt) hes Philip – det fanns så mycket att berätta och det var kul att få svara på lite kluriga frågor från både elever och lärare.

Ja, då är det dags att sluta skriva och fortsätta jobba 🙂 

Tills nästa gång!

/Philippo