Aerobloggen

Under våren fick vi förfrågan att åka till vår sajt i Kongsberg, Norge för att lära oss om de processer och komponenter som tillverkas. Kontakten var med Kristoffer och Anette som är Systems Engineers och efter lite jobb fick vi tag på ett par dagar som passade. Vad deras tjänst innebär är att man delar tiden mellan studier och arbete under de sista åren innan sin Mastersexamen. Detta gör att man kan applicera kunskap och skapa sig en helhetsbild av företaget för att snabbare kunna skapa sig ett sytemtänk.

Kristoffer och Annette tog emot oss med ett fullspäckat schema för de två halvdagarna som vi var på besök. Vi fick bland annat inblick i deras utbildning, GKN:s verksamhet i Kongsberg samt presentation av olika initiativ och projekt som de bedriver. På kvällen avslutade vi med bowling tillsammans med några fler från företaget. Efter två stenhårda serier kan jag något oväntat stolt titulera mig själv till inofficiell bowlingmästare med hjälp av den bästa serien (lagtävlingen glömmer vi tycker jag). Vi hade ett par riktigt bra dagar och förhoppningsvis får vi möjligheten att bjuda igen genom en visning av vår egen sajt och stad vid ett senare tillfälle.

Men för att återgå till vad man har för verksamhet i Kongsberg. Produkterna som tillverkas är främst komponenter som kräver tekniskt avancerade tillverkningsmetoder där exempel är TECar, statorsteg och axlar.

Axlar kan lätt uppfattas som väldigt simpla att tillverka. Jag själv är inget undantag utan funderade faktiskt på hur det kunde löna sig att inte tillverka något sådant i ett lågkostnadsland. Hoppas ingen tar illa upp nu men framför mig såg jag mig själv svarva ett basebollträ i träslöjden. Så frågan blev då, hur svårt kan det då vara att svarva en axel till en flygplansmotor?

Den största aspekten som slår omkull hela det här resonemanget är att jag inte tänkte på att de även var tvungen att bearbetas insidan då axlarna är ihåliga. Då de även är bra mycket längre än ett basebollträ krävs vid operationen en lång arm för att komma åt med skärverktyget. Detta leder i sin tur till vibrationer som försämrar resultatet och ytan. Eftersom toleranserna på roterande delar är extremt har det lett till att man fått använda sig av diverse produktionstekniska lösningar för att kunna kringgå problemen

Sen hittade jag en snygg film för GKN Norge som jag tycker ni ska kika in.

Som ni kanske vet är ansökningsprocessen till nästa års traineer i full gång. För civilingenjörer är vi inne på sista veckan, på tisdag 31 mars är ansökningen över. Så har ni inte redan sökt: sök nu!

Nytt för i år är att vi nu även har en traineeplats åt en civilekonom. Eftersom denna information kommer ut så sent är ansökningsperioden till denna plats förlängd till 5 april. Så alla ni civilekonomer som är sugna på en karriärstart inom flygmotorbranschen, sök sök sök!

Mer information och länkar till ansökningarna hittar ni under “Traineeprogram” -> “Sök till traineeprogrammet”.

Idag hade vi äran att ta emot en hel skolklass med franska studenter och deras lärare från IUT Cachan i Paris, som var på turné genom företags-Sverige. De läste en kandidatutbildning inom Production Engineering och var bland annat intresserade av vårt arbete med materialhantering och Lean production. Vi var därför stolta att kunna visa upp våra verkstäder och vår Lean-avdelning och berätta om vilka framsteg som gjorts genom att använda Lean-verktygen. Eftersom alla inte var så bekanta med flygindustrin passade vi även på att berätta om hur en flygmotor fungerar och vilka delar vi producerar på GKN. Trollhättans fantastiska vårväder gjorde det dessutom bara lättare att kunna erbjuda att trevligt besök!

Efter en helg som bestod av vansinnigt mycket sömn (Kiruna-resan tog nog mer på mig än vad jag insåg själv!) så är vi nu tillbaka i Trollhättan igen. Den här gången har jag hamnat på Anders hemavdelning Commercial, där jag har börjat ge mig in i kontraktens och ekonomins underbara värld. För några år sedan läste jag en grundkurs i Företagsekonomi och det kommer väl till pass nu! Jag har bara börjat sätta mig in i dokumenten jag ska grotta ner mig i, men har redan stött på balansräkningar, rabatter, nuvärdeskalkyler, budgetar och massa annat.

Exakt vad det blir av den här perioden vet jag knappt själv än, men det är väldigt intressant att få se hur ett avtal med våra kunder kan se ut och hur mycket det är att hålla koll på. Det kommer kanske inte bli min specialitet, men jag är av inställningen att ju mer man vet om projekten man jobbar i, desto mer tvärfunktionellt kan man arbeta. Och tvärfunktionellt är ju alltid bra!

I övrigt vill jag bara än en gång passa på att påminna om att ansökningen till nästa års traineeprogram är öppen i några veckor till. Passa på att söka redan nu så har du det gjort!

Den andra aktivitetsdagen fortsatte som Anders nämnde med besök på LKAB där vi inledde med en guidad tur i deras besöksgruva. LKAB har runt 4000 anställda och räknar man in alla andra företag som jobbar mot LKAB förstår man att Kiruna som stad till stor del står och faller med gruvan.

Under besöket fick vi lära oss om processen för att både bryta och processa järnmalmen till de pellets som är LKAB:s primära produktion. Det är fascinerande vilka enorma volymer som utvinns och fraktas iväg varje dag. I Kiruna bryter man sin malm långt under jord istället för i ett dagbrott vilket medför många tekniska problem som ställer höga krav på verksamheten. Besöksgruvan var som tidigare nämnt 500 meter under mark men den riktiga gruvverksamheten sker faktiskt mer än dubbelt så djupt ner!

Tidigare skrev jag att staden står och faller med gruvan och i bokstavligt talat så faktiskt fallet. På grund av att malmådern lutar snett neråt under Kiruna kommer man i framtiden behöva flytta stora delar av staden av säkerhetsskäl. Ett enormt projekt som ska bli roligt att följa hur det utvecklar sig i framtiden.

Den sista dagen på resan lyckades vi äntligen få lite fint väder. Synd att de inte kunde kommit lite tidigare då det tydligen varit stora möjligheter att få se norrsken under de två föregående dagarna. Får väll se det som en anledning att återvända hit igen i framtiden! På schemat var besök på IRF som är Institutet för rymdfysik. IRF bedriver experimentell och teoretisk grundforskning samt forskarutbildning i rymdfysik, atmosfärsfysik och rymdteknik.

På IRF blev vi mottagna av Charles Lue som är doktorand och han gav oss en introduktion till forskningen som bedrevs samt tidigare projekt som de varit delaktiga i.

Besöket avslutades med en presentation av GKN och traineeprogrammet för studenter på Universitet. Det kändes väldigt lyckat och förhoppningsvis lyckades vi locka några framtida studenter att söka sig till GKN när de avslutat sina studier.

Allt som allt tycker jag det var en riktigt lärorik resa, även lite extra roligt eftersom det inte är ofta man ser de norra delarna av vårt långa land.

På återseende Kiruna!