Aerobloggen

De tycks vara överallt; på mobiltelefonen, på tröjan och även på tandborsten. Etiketterna som proklamerar ”Made in China” är givetvis vad jag syftar på. Faktum är att Kina står för ungefär en fjärdedel av världens samlade produktion sett till värde. I vissa industrier är landet helt dominerande, exempelvis tillverkas 70 procent av världens mobiltelefoner och 60 procent av dess skor här. Att Kina har fått epitetet ”världens fabrik” är således inte så underligt.

Kina har snabbt seglat upp som det dominerande produktionslandet. År 1990 stod landet för knappa tre procent av världens produktion och har nu alltså ungefär 25 procent. Anledningarna till denna uppseendeväckande tillväxt är många och det är svårt att peka på vad som har varit viktigast. Det är däremot uppenbart att landets låga lönekostnader, förmånliga skatteregler, väl utbyggda ekosystem för tillverkning och mer slapphänta regler vad gäller miljö har bidragit till landets framgång.

Under min tid här i Kina har jag fått möjlighet att uppleva den tillverkande industrin både genom våra egna fabriker och genom underleverantörers fabriker. Jag har mötts av stora skillnader i fråga om arbetsmiljö och kapabilitet under mina besök. Alltifrån nergångna fabrikslokaler med sporadiskt utsatta maskiner till moderna och automatiserade produktionslinor har passerat min näthinna. Bland de mer moderna exemplen återfinns GKNs fabrik i Taicang. Denna fabrik startades under förra året och håller för tillfället på att utrustas med nya maskiner för serieproduktion av olika komponenter inom Land Systems-segmentet. Fabriken håller hög standard och nya produktionslinor kan designas med stor frihet,  vilket bådar för god effektivitet.

Om Kina kommer att behålla sin position som världens främsta tillverkare låter jag vara osagt, men i och med den konstant växande poolen av erfarenhet samt den starka viljan att nå nya framgångar blir jag inte förvånad om jag även i framtiden ständigt kommer att bli påmind om min tid i Kina genom ”Made in China”-etiketterna.

För en tid sedan flyttade jag till murens, pandans och hoverboardens hemland; Kina. Det är med stor vördnad och respekt som jag har bosatt mig i detta anrika land vars medborgare utgör en femtedel av världens folkmängd och vars ekonomi är den näst största i världen. Ni märker det redan nu, det här är ett land av stora mått.

Med sina modiga 24 miljoner invånare rankas min bostadsort, Shanghai, som en av världens största städer. Staden har likt de flesta andra stora kinesiska städer haft en stadig tillväxt i och med den pågående urbaniseringen. De senaste 30 åren har 300 miljoner människor flyttat in till städerna och ytterligare 350 miljoner beräknas överge landsbygden under de kommande åren.

Något som tenderar att nå allt högre nivåer i takt med att städerna växer är partikelhalterna. I och med urbaniseringen ökar el och vattenkonsumtionen per kapita, vilket bland annat leder till fler kolkraftverk, som idag är Kinas främsta energikälla. Detta i kombination med att fler och fler har råd med att köpa egen bil leder givetvis till ökade problem med luftföroreningar i de större städerna.

Urbaniseringen medför dock även positiva konsekvenser. I och med städernas mer välbetalda jobb lyfts fler människor upp i den ekonomiska medelklassen. Detta möjliggör ökad konsumtion av produkter och tjänster, vilket i sin tur ger förbättrade affärsmässiga utsikter för både nationella och internationella företag.

Det kan således konstateras att Kina är ett land med stora siffror på flera olika plan, och där tillväxten indikerar att framtidens siffror kommer vara än högre.

Produktionsmetoder och processer är i ständig utveckling. Nya teknologier och innovationer möjliggör effektivare och säkrare produktion samtidigt som det blir möjligt att tillverka mer och mer komplexa produkter. Inom GKN ligger vi i framkant inom områden såsom Additive Manufacturing och är alltid öppna för att investera i utrustning som förbättrar de anställdas hälsa och säkerhet då detta är företagets högsta prioritet. Nedan återfinns några trender och framtidsutsikter inom industriell produktion.

Additive Manufacturing har under de senaste åren varit en het och upphaussad produktionsmetod som förväntas revolutionera delar av den tillverkande industrin. Metoden möjliggör tillverkning av komplexa strukturer, vilket öppnar upp nya, tidigare otänkbara, möjligheter för konstruktörer och designers. GKN satsar stort på utveckling av denna teknologi, speciellt i Filton i Storbritannien där företagets center of excellence för Additive Manufacturing är stationerat. Detta för att påskynda utvecklingen av teknologin och för att vara väl förberedda när efterfrågan av detaljer tillverkade via metoden på allvar tilltar.

Automatisering av industriell produktion är något som har pågått under en längre tid. Alltifrån löpande band till svetsande robotar har intagit verkstäderna genom åren och underlättat de anställdas arbetsuppgifter. Hitintills har robotarna oftast fått arbeta ostört i väl avgränsade burar för att inte riskera att orsaka någon skada. Den nutida utvecklingen går emellertid mot att avlägsna burarna och låta robotarna interagera med människan. Detta betyder att människor och robotar kan hjälpas åt och parallellt utföra arbete på en detalj. För att upprätthålla säkerheten är roboten utrustad med exempelvis kameror och sensorer och har således koll på sin omgivning samtidigt som den anställde kan kommunicera med roboten via till exempel handrörelser.

Säkerhet och hälsa är som tidigare nämnt viktigt för GKN, varför exempelvis skyddskor och skyddsglasögon krävs för att få vistas i våra verkstäder. För att undvika utslitningsskador anordnas utbildningar i bland annat lyftteknik samtidigt som arbetsbänkar och dylikt anpassas för att uppnå så bra ergonomi som möjligt. Dock finns det förbättringspotential inom detta område precis som det finns inom de flesta andra områden. En lösning på utslitningsskadeproblematiken som några företag försöker marknadsföra och utveckla är så kallade exoskelett. Ett exoskelett kan beskrivas som en utanpåliggande mekanisk struktur som fästes på kroppen. Skelettet är utformat för att följa kroppens rörelser och assistera vid exempelvis tunga lyft så att inte ländryggen slits ut. Små motorer ser till att gripa in när kraft behövs och underlättar helt enkelt den mänskliga rörelsen.

Sammantaget ser det ut som att den snabba utvecklingstakten och fokuset på automation inom produktionsområdet kommer att hålla i sig, och robotar kommer bli en allt vanligare syn, både i mänsklig och ej mänsklig skepnad.

Att utforska nya geografiska platser och försöka förstå vår omgivning har alltid legat i människans intresse. Genom historien har vetenskapsmän kartlagt flora och fauna, äventyrare bestigit berg och utforskat okänd terräng, medan forskare har försökt förklara olika fenomen. Denna drivkraft att upptäcka det okända är även vad som driver rymdindustrin. Många frågar sig dock om det är värt de drygt 300 miljarder US dollar som spenderas på rymdindustrin varje år, där ungefär en fjärdedel dessutom utgörs av statliga medel.

Bland argumenten som används för att försvara rymdindustrin och peka på dess nödvändighet återfinns drömmen om att kunna kolonisera Mars i händelse av en katastrof likt den som utplånade dinosaurierna, att det är en fredlig arena för nationsöverskridande samarbete, och att det stimulerar barn och ungdomar att söka sig till utbildningar inom naturvetenskap och teknik. Om detta är meningsfulla argument eller ej låter jag vara osagt, men vad som kan konstateras är att rymdforskningen har lett till flertalet mer eller mindre viktiga upptäckter som har kommit mänskligheten till del.

Teknologin bakom den infraröda örontermometern är ett exempel på hur teknik utvecklad i samband med rymdforskning har använts i en kommersiell produkt. Genom kunskapen om hur man mäter temperaturen på stjärnor och planeter kunde NASA i samarbete med Diatec Corporation utveckla en smidig termometer som mäter temperaturen genom att avläsa mängden energi som avges från trumhinnan. Även processen för att framställa frystorkad mat härstammar från rymdindustrin. I förberedelserna inför Apollouppdragen ville man hitta ett sätt att minska livsmedlens vikt samtidigt som näringsinnehållet bibehölls. Genom att tillaga maten, snabbt frysa den och därefter sakta tina den i en vakuumkammare upptäckte man att det går att reducera vikten med 80 procent samtidigt som 98 procent av näringen bevaras.

Även i dagsläget genererar rymdindustrin teknologier som kan komma att förbättra vardagen för gemene man. Bland teknologierna som är framtagna men ännu inte har kommersialiserats finns exempelvis en taligenkänningsteknologi som är baserat på elektromyografiska signaler, vilket medför att det går att tolka vad en person säger utan att personen i fråga genererar något ljud eller läpprörelse. Också en beläggning som har använts för att förhindra att smuts, is och dylikt ansamlas på rymdfärjors olika delar söker efter ett kommersiellt användningsområde. Beläggningen har utvecklats med inspiration från lotusbladets uppbyggnad och har superhydrofoba egenskaper, vilket enkelt beskrivet betyder att beläggningen är självrengörande.

Sammanfattningsvis går det att konstatera att rymdindustrin inte bara förbereder en möjlig tillflyktsort vid händelse av katastrof, utan även bidrar till innovationer som gör livet på jorden en aning godare.

 

Framtidsprognoserna för flygindustrin visar en tydlig positiv trend. Flygtrafiken förväntas öka stadigt under de kommande decennierna och vara tre gånger så stor år 2050 jämfört med dagens läge. Detta kommer att vara positivt för den globala ekonomin samtidigt som världens befolkning kommer att få ökad mobilitet. Ökningen av flygtrafiken är dock inte odelat fördelaktig, utan för även med sig negativa konsekvenser i form av exempelvis ökad miljömässig påfrestning. Därför måste vi redan nu arbeta proaktivt och hitta lösningar som skyddar både miljön och flygtrafiken.

Flygtrafiken står idag för ungefär tre procent av de totala utsläppen av växthusgaser, men kan komma att stå för en signifikant större del i och med den beräknade tillväxten. För att infria de satta miljömålen om att inte låta medeltemperaturen öka med mer än två grader jämfört med förindustriella nivåer måste således krafttag tas. Alternativen som finns är att antingen reducera efterfrågan genom utsläppsavgifter och andra marknadsåtgärder, eller att minska utsläppen genom bränsleeffektivare flygplan. Det sistnämna alternativet är att föredra då det förstnämnda kan ha negativ inverkan på hela flygindustrin och exempelvis turistnäringen. För att accelerera innovationstakten inom flygindustrin och nå närmre målet om bränsleeffektivitet, har Europeiska Kommissionen introducerat ett program kallat Clean Sky 2, vilket GKN Aerospace är involverat i.

Clean Sky 2 är ett samarbete mellan offentlig och privat verksamhet och syftar till att skapa teknologier för tystare och miljövänligare flygplan. Målsättningen med programmet är att reducera CO2-, NOx- samt ljudutsläpp med 30 procent jämfört med dagens nivåer. För att kunna nå detta mål genomförs forskning och utveckling på både flygplanets struktur och motor. Koncept som utvecklas är bland annat laminar wings och open rotor aircraft engines. En del av utvecklingen av den sistnämnda teknologin sker här i Trollhättan.

Open rotor-motorn är enkelt beskrivet en jetmotor utan hölje runt turbinbladen. Detta möjliggör användandet av längre turbinblad och ger därmed större och effektivare luftflöde genom motorn samtidigt som vikten på själva motorn kan minskas. Dock så innebär borttagandet av höljet mindre ljuddämpning och större risk att skada flygplanskroppen om ett turbinblad skulle lossna. Ingenjörer arbetar febrilt med att komma runt dessa problem, och tester visar att vi redan är på god väg. Jag är säker på att vi kommer att lyckas utveckla teknologierna som krävs för att nå de uppsatta målen. Det kommer inte att vara enkelt, men genom samarbete och passion kommer innovationskraften nå nya höjder och resultera i en flygande framtid.

 

Dagens konsumtionsorienterade ekonomier driver på efterfrågan av naturresurser samtidigt som globaliseringen möjliggör gränsöverskridande handel av dessa. Detta har lett till stora ekonomiska möjligheter för utvecklingsländer som besitter generösa markfyndigheter genom export av exempelvis sällsynta metaller. Dock har denna utveckling inte enkom bidragit till positiva konsekvenser, utan har även bidragit till miljömässiga och sociala problem. Därför har företag såsom GKN ett viktigt uppdrag att se till så att inköp av material sker på ett kontrollerat och hållbart sätt.

Jag har genom mina projekt på inköpsavdelningen fått förståelse för vilka variabler som är viktiga vid val av leverantörer. Kriterier såsom kapacitet, förmågor och kvalitet hör självklart till de mest betydelsefulla för att få till en effektiv och stabil process, men även andra aspekter är viktiga att väga in vid en utvärdering av en leverantör. Däribland återfinns leverantörens arbete med hållbarhetsfrågor. I begreppet hållbarhet ingår social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, vari vissa aspekter regleras genom lagar, medan andra styrs av företagsspecifika värderingar. Gemensamt för alla tre områden är dock att alla är viktiga för att kunna skapa ett attraktivt samhälle även i framtiden.

Då GKN Aerospace bearbetar flertalet olika legeringar, förekommer en rad olika metaller i våra produkter. Ur hållbarhetsperspektiv är det av vikt att dessa metallers ursprung kontrolleras för att säkerställa att de kommer från leverantörer som når upp till hållbarhetskraven. Jag jobbar för tillfället i ett projekt rörande detta, nämligen i ett projekt om konfliktmineraler.

Konfliktmineraler är benämningen på en grupp metaller (tenn, tantal, volfram och guld) som utvinns i Kongo och dess närområde för att finansiera pågående konflikter. Denna finansiering bör självklart stoppas genom att strypa efterfrågan av dessa konfliktmineraler. Detta ställer krav på att företag som i någon form köper tenn, tantal, volfram eller guld, säkerställer att dessa inte kommer från en organisation som stödjer krigsförande grupperingar i Kongoområdet. Detta görs genom att varje företag i värdekedjan som använder någon av dessa metaller undersöker dess ursprung. På så vis synliggörs det var metallerna kommer ifrån, och förändringar kan göras om det visar sig vara nödvändigt.

Det känns både intressant och viktigt att arbeta med detta projekt då det inte bara är viktigt för företaget, utan även är viktigt ur ett samhälleligt perspektiv.

Kvalitet, precision och spetskunskap. Dessa ord beskriver mitt samlade intryck av verksamheten efter att ha gjort en djupdykning där värdet bokstavligen skapas; i verkstäderna.

Efter tidigare erfarenheter från stora svenska industribolag kände jag mig varm i kläderna redan innan jag äntrade maskinhallarna. Det skulle dock snabbt visa sig att min uppfattning av vad som är hög kvalitet inte var så hög som jag trodde. På GKN Aerospace har man tagit kvalitet till nya höjder. Här fnyser man åt toleranser som mäts i hundradels millimeter och börjar inte intressera sig förrän man är nere på tusendels millimeter.

Detta var definitivt en ögonöppnare för mig och något jag kommer att ta med mig under kommande uppdrag inom koncernen. Nu hoppas jag bara att denna lärdom inom kvalitetens värld inte kommer att påverka mig alltför mycket i mina personliga göromål, för vi vet ju alla hur snabbt lutningen på kurvan minskar i ett quality-effort diagram, och det skulle ju kännas ganska onödigt att varje morgon spendera flertalet minuter på att få skosnörena exakt lika långa.