Det var ingen vanlig fredag då jag och mina föräldrar lyfte från Landvetter tidigt på morgonen i riktning mot Frankrike. Det var nämligen diplomutdelningsceremoni denna helg i Nancy stadshus för avgångsklassen 2012 på École Européenne d’Ingénieurs en Génie des Matériaux (EEIGM). På mitt program (civilingenjör internationell materialteknik) får man nämligen en svensk och en fransk examen.
Efter en lång resdag kom vi äntligen fram till Nancy, och efter att ha samlat krafter på hotellet bar det av på en liten sightseeingtur i stan. Vi mötte upp med min käre klasskamrat Joakim och hans pappa på en av mina favorit restauranger, där vi åt en underbart god ostfoundue tills våra magar inte fick plats med mer.
Lördagen, var dagen D, Diplomutdelningsceremonin! Ni ska veta kära läsare att den här dagen har jag längtat till länge! Ceremonin började med att vår rektor gave ett långt tal, och därpå följde tal från alla representanter från de olika partneruniversiteten. 1,5 timmar senare var det dags för det vi alla avgångselever hade väntat på, själva diplomutdelningen. De ropade upp oss en efter en i bokastavsordning varpå vi fick gå upp på scenen, ta emot diplomet från rektorn och hälsa på alla representanter från de olika universiteten. Med på ceremonin var också vår programkoordinator Lennart och prorektor från LTU samt Ove Edlund som var den första kårordföranden på LTU.
Efter ceremonin bar det av till skolan för att mingla, dricka champagne och äta snittar plus en massa andra franska godsaker. Senare på kvällen var det 4 rätters middag för avgångsklassen med familj och lärarstabben. På söndag morgon började återresan tillbaka till Trollhättan.
Sammanfattningsvis kan jag säga att det blev en mycket lyckad helg i Nancy!=)
Förra veckan hade jag förmånen att få åka med ett gäng från min avdelning på MAX-mässan (manufacturing & automation expo) uppe i Älvsjö. Detta är en tillställning som är tänkt att gå av stapeln varannat år och således varvas med den klassiska tekniska mässan. Trots att avresan var planerad till tidigt på morgonen (läs innan tågen börjat gå) var stämningen på topp. Väl uppe i huvudstadstrakterna möter vi en mässa med fokus på skärande bearbetning där vi fyller dagen med att besöka montrar och lyssna på intressanta föredrag.
Under gårdagen fick jag möjligheten att delta i ett kulturseminarium där man behandlade likheter och olikheter mellan svensk och engelsk kultur. Kort sagt kan man väl säga att ländernas kultur ligger väldigt nära varandra, även om det naturligtvis finns olikheter i vissa fall. Seminariet kändes väldigt kul och givande eftersom jag anser att en ökad förståelse för den brittiska kulturen kan vara nyttigt när man numera är en del av ett brittiskt företag.
Kan även meddela att vi idag har haft den första officiella examensarbetarlunchen. Ett sätt för oss traineer att skapa en gemenskap mellan examensarbetare och andra kollegor. Uppslutningen var bra och ett antal olika nationaliteter var representerade, vilket vi tycker är kul!
På det något mer privata planet lever jag fortfarande i det organiserade kaoset av flyttlådor. I helgen var jag hemma i Köping för att fira mors födelsedag, alltid roligt att träffa släkt och vänner. Till helgen som kommer har jag planer på att röra mig mot huvudstaden, det återstår att se hur det blir med den saken.
Förra veckan avslutades med en jetmotorkurs där vi lärde oss om dess uppbyggnad och användning. Det var väldigt nyttigt för mig att få en bredare förståelse för att kunna sätta våra produkter i ett sammanhang. Efter en lärorik dag satte jag mig direkt på bussen, tåget och flyget för att ta mig till Luleå. Helgen bjöd på god mat, vänner, familj och ett fantastiskt väder. Full av energi återvände jag till Trollhättan på söndag kväll!
Visste ni att våra motorkomponenter finns i över 90 % av alla nya större flygplan?
Efter en fullspeckad arbetsdag igår med mitt kompositprojekt, så bar Hanna och jag av till Buddys för att möta upp ett gäng från jobbet. “Buddys is the place to bowl” i Trollhättan har vi fått reda på från våra kollegor. Mitt mål för kvällen var att få minst en strike, och det fick jag! Så efter två bowlingrundor var jag nöjd, men hade ju kunnat gå mycket bättre. Det var längesedan jag spelade bowling, men nu har jag fått upp ögonen för det igen, så det dröjer nog inte länge tills vi åker till Buddys igen.
Efter bowling och middag på Buddys skyndade jag mig hem för att kolla på sista halvan av VM-kvalmatchen i fotboll mellan Tyskland och Sverige. Jag var inställd på att Sverige skulle förlora, och efter 4-0-målet så verkade det ju inte bättre, men när slutsignalen ljöd efter 4-4 målet var jag helt mållös. Tänkt vad kämparglöd och lagmoral kan göra! Sen var det extra kul att en Smålänning kvitterade matchen;). “Bragden i Berlin” kommer vi sent att glömma.
Helgen är än så länge oplanerad, men det blir nog en sväng ner till Edsborgs IP för att gå på FC Trollhättans sista hemmamatchen för säsongen.
CAM-beredning, examensarbeten och risk för underskattning
Efter ett på tok för långt förstainlägg kommer här en uppdatering av helt annan karaktär. Kan meddela att jag böjar få in rutinerna på min första praktikplats, dvs. min tilltänkta hemavdelning. Stämningen är väldigt bra och arbetsuppgifterna är mycket intressanta. Jag har bland annat suttit med vid framtagning av CAM-beredningar. Utöver arbetet på hemavdelningen håller jag även på med att planera kring examensarbeten som blir aktuella i vår. Så är du student och tycker att ett examensarbete inom aerospace låter intressant föreslår jag att du håller ögonen öppna här på bloggen, inom kort kommer mer information.
Veckans roliga bild går till “Fredrik och Martin poserandes framför en flygdetalj”.
I förra veckan var jag utan el i lägenheten under två dagar. Det gav mig lite perspektiv på tillvaron och numera drar jag mig inte för att sitta i soffan och titta ut på regnet. I helgen var mor och far nere och hälsade på. Det blev mycket flyttaktiviteter men även lunch ute i Långedrag.
Ikväll håller vi tummarna för att Sverige pallar med favorittrycket och inte underskattar tysken! 0-3, Lustig gör hattrick!
I tisdags kom Chalmers Aerospace Club på besök till oss på GKN. CAC är en förening för alla med intresse inom rymdfart och astronomi och de hade dagen i ära alltså valt att förlägga ett studiebesök hos oss på GKN i Trollhättan. Vi traineer hade fått i uppgift att ordna så att CACs besök blev lyckat och självklart låg fokus mot vår rymdverksamhet, men innehöll även lite annan matnyttig information så som motorprovning och militärt motorunderhåll. Med tanke på CACs alla önskemål så var det en rejäl utmaning att få ihop programmet, men vi lyckades och allting blev riktigt lyckat. För mer information om CAC, besök deras hemsida www.rymden.net.
I veckan som gått har det även varit min första praktikvecka. Har väl inte riktigt kommit in i rutinerna där än p.g.a. ett något diversifierande personligt schema, med bl.a. CACs besök i tisdags, besök på F7 i Såtenäs i onsdags (Läs om detta i Hannas senaste inlägg ”F 7 Såtenäs”) och diverse möten i både torsdags och fredags. Det jag kan säga så här långt är i alla fall att jag sitter på en väldigt trevlig avdelning och jag har fått i uppgift att gå igenom och revidera en komponents olika operationssteg i flödet. En bra uppgift tycker jag då jag får lära mig alla komponentens steg i flödet och samtidigt komma i kontakt med en massa olika människor på företaget.
Helgen som varit/håller på är en riktigt grå historia; det regnar och blåser konstant, och det fina vädret som visade upp sig under veckans arbetstimmar är som bortblåst. Samtidigt innebär dock detta att man, utan dåligt samvete, kan sitta inne och bara ta det lugnt. Gör man detta med lite tända värmeljus, varm choklad, en bra film och flickvännen liggandes i sin famn, ja då kan det knappast bli bättre J Hösten kan vara riktigt underbar om man bara ser på den och utnyttjar den på rätt sätt.
Imorgon börjar en ny arbetsvecka och det ska bli intressant att se vad den har att bjuda på. Men innan den drar igång ska jag fullborda denna underbart gråa och regniga söndag. Soffan, here I come!
Tidigt en morgon, första dagen med frost på cykelsadeln, trampade jag snabbt till arbetsplatsen. Efter att jag plockat upp resten av gänget styrde vi kosan mot nordöst. En halvtimme senare hade vi nått vår slutdestination F 7 Såtenäs. Det är inte bara en flygflottilj inom försvarsmakten utan även hem till många av de anställda. Här finns både fotbollsplan, badstrand och flygis (mera känt som dagis).
Här fick vi se massor av JAS gripen, exakt hur många som fanns där fick vi dock inte veta. Däremot kunde vi studera planen lite närmare och vi fick även se RM 12-motorn monterad i planet! Vi har tidigare sett RM 12-motorer flertalet gånger men aldrig vid dess slutliga användningsområde.
Den här veckan här jag även börjat en praktikperiod på min hemavdelning som är vid kvalitetssäkring inklusive avvikelserapportering. Här kommer jag spendera de nästkommande fem veckorna. Det kommer bli en mycket spännande och händelserik period. Jag har redan under första veckan fått vara med vid ett kundbesök där tre personer från USA hälsade på hos oss på GKN.
Imorgon hoppas jag på fint väder, eller åtminstone uppehåll, då jag planerar att utforska Trollhättan från cykelsadeln. Än så länge känner jag bara till områdena kring mitt hem, jobbet, centrum, handelsområdet samt Kvantum. Jag känner på mig att det finns mycket mer att se.
Nu är det en ny vecka och första veckan på andra praktikperioden. Denna praktikperiod tillbringar vi på vår tilltänka “hemavdelning”, alltså den avdelning det är tänkt att vi ska jobba på efter vårt trainee-år. Min tilltänka hemavdelning är på Materials Laboratory & Chemical Technology, och här ska jag tillbringa de kommande sex veckorna. Under de här veckorna ska jag följa med runt på avdelningen samt jobba parallellt med ett kompositprojekt. Mycket intressant! Jag ser fram emot att få se vad de håller på med på avdelningen, och lära känna min framtida arbetsplats.
Vår första vecka som GKN Aerospace tillbringade vi mest på andra håll, så detta blir första veckan för oss på “nya företaget”. Många tror att när man byter företag och namn så är det bara att byta lite skyltar och sen är det klart, men det är faktiskt mycket mer avancerat än så. Eftersom GKN är ett brittiskt företag, så har det blivit en hel del förändringar. Bland annat så har de infört vänstertrafik på företaget, vilket ledde till att det blev en del krockar första dagen. En annan förändring är att byta ut alla tangentborden till datorerna till den brittiska varianten, vilket ställer till problem när jag nu sitter och skriver detta inlägg. I matsalen har det också skett lite förändringar. Fish ‘n’ chips och shepherds pie är numera stående rätter på matsedeln, och till dryckeslistan har man nu lagt till en pint öl som alternativ. Den förändring som upprört folk mest är att man nu fått plocka bort alla kaffeautomater, och ersatt dem med teautomater. “Afternoon tea” är numera obligatoriskt för alla.
Skämt å sido, så ska det bli intressant att se vilka förändringar som görs i och med ägarbytet. Vi går en spännande framtid till mötes!:)
Klockan 05.45 tjöt alarmet och jag flög sedvanligt upp (nåja) och jag insåg att jag försovit mig. Shit. Efter ett par blåa sekunder var både brallor och skjorta på och jag hann tänka att cyklar jag förbaskat fort hinner jag kanske till tåget ändå. Ute i göteborgsregnet kom jag på att det var lördag.
Nu sitter jag i min helt nyrenoverade fåtölj och tänkte berätta kort vad man som trainee för göra under en “aktivetetsvecka” förutom att bo på Bokenäs. På onsdagen var första dagen på plats i Trollhättan för oss med GKN som arbetsgivare. På den stora skylten utanför entrén stod det GKN Aerospace. Fast vi i Trollhättan heter egentligen GKN Aerospace Engine Systems Sweden – lite för många bokstäver för att få plats på en skylt verkar det som? Under dagen hade vi möjlighet att träffa intressanta personer på företaget, vi ville prata framtid och bokade möte med en marknadsanalytiker och ett par teknologiutvecklare. Innan vi åkte hem hade vi även en kortare föreläsning om hur arbetet med VPS fortskrider.
De två nästkommande dagarna var vi runt i nejden och besökte företag i studiesyften. Tidigt på torsdag morgon möttes vi upp utanför SKFs huvudentré och det kändes bra att tjejerna fick testa på hur det är att pendla. SKF bjöd på en underhållande rundvandring av en härlig Göteborgskaraktär. Vi insåg under besöket att det går att serietillverka med otrolig precision och minimala toleranser. Vi avslutade dagen med ett guidat besök på Aeroseum – en superhemlig militäranläggning ända inpå 2000-talet som ligger intill Säve flygplats. Det var en flygbas som byggdes på det glada 50-talet när det kalla kriget var verklighet. Anläggningen på drygt 22 000 kvm är helt under jord och är faktiskt också atombombsäker. Numera fungerar Aeroseum som flygmuseum och där finns bl. a. alla svenska militärflygplan inklusive klassiker som Tunnan och Draken. Att det här var häftigt förstår ni säkert.
I fredags spenderade vi en heldag på Volvo Lastvagnar. Studiebesöket var riktigt lyckat och våra f.d. kollegor visade upp sin gigantiska och högteknologiska fabrik. De har till exempel en djungel mitt i fabriken. Där finns det fiskar och sköldpaddor. Ett tag rymde sköldpaddorna och agerade bromskloss för truckarna, så man blev tvungen att bygga ett staket. Ett tag fanns faktiskt där också ett 40-tal undulater berättar vår guide, men en katt lyckades på något vis ta sig in i fabriken och gjorde vad den kunde bäst – jaga fåglar. Den blodiga morgonen minns tydligen alla gamla rävar i fabriken..
Hade man frågat mig för något år sen om när en eventuell debut i bloggvärden kan bli aktuell, hade jag troligtvis svarat högst undvikande. Förmodligen mest för att jag inte har känt något direkt behov av att dela vardagliga händelser från studentlivet med allmänheten. Än mindre har jag nog känt att berättelser kring detta skulle kunna vara till någon större nytta för en eventuell läsare. Hade man istället frågat samma fråga idag hade jag även svarat just det, idag. Jag och mina kollegor på årets traineeprogram har påbörjat en högst intressant och spännande tid där vi kommer ha möjlighet att uppleva och lära oss mycket. Därav är jag övertygad om att berättelser från denna episod kan komma att generera inlägg med substans framöver. Särskilt motiverande blir det att skriva då jag känner att inläggen har potential att intressera en bred skara läsare i form av kollegor, studenter, familj, vänner, etc.
Ok. Efter en aningen tragglande inledning på bloggkarriären tänker jag att vi kan börja prata vad som hänt fram tills idag. Mina traineekollegor har varit duktiga och berättat mycket vad som hänt under verkstadspraktiken så jag ska försöka att undvika alltför mycket repetition. Planen är att behandla följande områden i inlägget:
Verkstadspraktik
Bokenäs
Skyltskifte
Så. Verkstadspraktiken är alltså som tidigare beskrivet den inledande delen av traineeprogrammet som sträcker sig över tre veckor. Under dessa tre veckor har jag varit runt på ett antal olika avdelningar på företaget. Man kan väl egentligen säga att det finns i huvudsak två stora anledningar till varför jag uppfattat denna period är väldigt kul, nyttig och lärorik (förövrigt tre saker som allt för sällan går att koppla samman). Den första anledningen är att man har lärt känna mängder av härliga kollegor med en stor portion humor och social kompetens. Den andra anledningen är att dessa kollegor även besitter en väldig kompetens för själva arbetsuppgiften. Man delar gärna med sig av kunskapen till en trainee och det finns en arbetsstolthet som bidrar till en hög kvalité på det utförda arbetet. För att nämna några områden så har jag exempelvis spenderat tid vid oförstörande provning, dvs. användning av olika metoder för att prova och undersöka en detalj utan att påverka dess egenskaper. Jag spenderade även ett par dagar vid värmebehandlingen där många begrepp från materialtekniska kurser på Chalmers återkom. Slutligen kan jag nämna att även jag har fått prova på lyckan vid TIG-svetsen. Till skillnad från mina traineekollegor tycktes dock mina färdigheter inom området vara föga imponerande, så med de orden lämnar vi nu praktikperioden.
Som startskott för aktivitetsvecka nummer ett tog Tina och Håkan från HR med oss traineer ut till den bohuslänska kusten, närmare bestämt Bokenäs konferensanläggning. Här spenderade vi två dagar fyllda med intressanta aktiviteter och gruppövningar som gjort att vi i gruppen har börjat lärt känna varandra ännu bättre. Den lugna och rogivande miljön nära havet underlättar processen att komma ner i varv, vilket nästan är en förutsättning för att kunna reflektera över alla intryck som de senaste veckorna har bjudit på. Under måndagskvällen passade vi traditionsenligt på att bada i havet, basta och att sitta en stund i bubbelpoolen. Efter att ha njutit av en otroligt god middag avrundade vi kvällen för att vara pigga till frukost. Stora delar av tisdagen spenderades med beskrivning och startskott av den uppgift som vi som grupp ska arbeta med under året som traineer. Vi jobbar för tillfället med att utveckla en projektplan och därav känner jag att vi får återkomma med vidare detaljer framöver när projektet har fått en tydlig form. Jag kan väl nämna lite vagt att det kommer att handla om att öka medvetenheten och intresset kring GKN Aerospace Sweden.
Personligen rankas visiten på Bokenäs som höjdpunkten av traineeprogrammet såhär långt och jag hoppas verkligen att vi får chansen att komma tillbaka och fortsätta utveckling vid ett senare tillfälle när vi lärt känna varandra ännu bättre. Det känns även väldigt kul att vi precis lämnat startgroparna i tranieeuppgiften och jag är övertygad att jag talar för alla årets traineer när jag säger att uppgiften känns väldigt intressant och aktuell.
Avslutningsvis har jag tänkt att lite kort nämna det som jag och många med mig har gått och tänkt på länge nu, ägarskiftet. Volvo Aero har nu alltså blivit uppköpt av brittiska GKN och tillhör därför inte längre AB Volvo. I slutet av förra veckan började man med att skruva ner Volvo Aero-skylten utanför fabriken och under måndagen kunde man se det nya välkomnandet vid huvudporten – GKN Aerospace. På bilden ser vi Hanna och Claire som är uppe med tuppen redo för avresa till Bokenäs. Ägarbytet är historiskt och jag är övertygad om att det kommer att bringa goda möjligheter och förutsättningar framöver!
Visst ja, för att intressera den breda publiken ska jag givetvis nämna någonting som händer i min vardag. Jag ska lämna studentlyan och flytta inom Göteborg framöver så just nu spenderar jag mycket tid med att planera detta. Man kan säga att det går åt en hel del tid att jaga retroinredning och nya instrument. Letar även febrilt efter ett Yamaha CP80.
Då har jag fullbordat mitt första inlägg. Förhoppningsvis har det även uppfyllt era förväntningar! Allt väl