Idag är det söndag och dagen innan jag återigen är tillbaka på GKN i Trollhättan efter min utlandspraktik och lite semester. När jag och min familj kom tillbaka till Sverige efter fyra månader i USA förstod vi att vi längtat hem till familj, vänner, jobb och vårt hem men samtidigt ser vi tillbaka på vår tid i USA med mycket glädje, erfarenheter samt personmöten vi sent kommer att glömma. Vi är så oerhört glada för att vi fick möjligheten att göra detta äventyr tillsammans som familj och jag är oerhört tacksam för de erfarenheter jag samlat på mig under min tid på GANE.
Inte nog med att det är dagen innan min första dag på GAS på länge så är det även mitt sista blogginlägg då det börjar nära sig dagen för nya traineer att ta vid. Det har varit ett kanon bra år fullt av nya erfarenheter och kunskaper, möten med nya människor både inom och utanför GKN koncernen samt minnen för livet.
Tack alla som stöttat mig under mitt traineeår inom HR, Anskaffning, avdelningar jag gjort praktik på samt alla på GANE. Men störst tack till Anna, Marin, Oscar och Erik för ett fantastiskt och händelserik år. Det ska bli så spännande att följa vår utveckling och framtid inom GKN Aerospace.
Nu är det är dags att ladda inför de nya utmaningar som väntar mig på jobbet imorgon!
Nu när jag skriver detta inlägg har jag och min familj varit i USA i tre månader utav vår fyra månader långa utlandsvistelse. Jag kan inte förstå att det redan gått tre månader då tiden gått så otroligt fort men om jag tänker tillbaka på allt arbete jag hunnit med på GANE och allt vi hunnit med på vår fritid så förstår jag faktiskt att det gått tre månader.
På jobbet stormtrivs jag för tillfälle då det är fullt upp, precis som jag vill ha det och när jag mår som bäst! Min sista månad på GANE består av leverantörsbesök, inventering hos leverantörer, en fraktupphandling för GANE som ska avslutas med förhoppningsvis ett signerat avtal innan jag flyger hem till Sverige samt upplärningen av leveranser från GANE till kund för GAS vägnar. Samtidigt som alla dessa projekt ska avslutas så har jag också allt dagligt arbete med leverantörer för att säkra inflödet av material till både GAS och GANE. Gasen i botten!
Samtidigt är det otroligt spännande att vara på GANE just nu då det händer så otroligt mycket här. Precis innan jag kom hit köpte GANE en ny byggnad för att expandera. Inte nog med det så byter de samtidigt ut sina gamla maskiner, vilka vi skickar till en site inom GKN i Mexico, mot nya i en av deras byggnader. Det är fullt fart här för att få igång produktionen i de nya maskinerna och för att GANE ska maximera utnyttjandegraden på de nya maskinerna så har vi även utfört ca 5st VSM:er som har varit mycket roligt och lärorikt att få deltaga i. Förhoppningsvis tillförde jag även något med min närvaro eftersom jag har en del kunskap och erfarenhet av Lean.
På fritiden just nu är vi mestadels med de härliga människor vi träffat här för att få umgås med dem så mycket som möjligt innan vi reser hem till Sverige. I fredags arrangerade jag och min familj en ”BBQ” för våra vänner och jag var lite nervös för att klara hålla den amerikanska standarden, men vi hade en fantastiskt kväll med god mat och härligt umgänge! I går vandrade vi mellan hav och berg i Newport, underbart!
De få helger som är kvar innan vi åker hem är fullspäckade med aktiviteter, vi ska till Block Island (hoppas jag klarar båtturen är väldigt åksjuk), besöka en stor glassfabrik (jag älskar glass), spendera en dag i Boston och se på Red Sox, åka till Rhonde Islands vita stränder och såklart American BBQ´s varje fredag. Idag har vi packat våra väskor för att åka på en hemlig utflykt med några av våra vänner, spännande. Som ni förstår så njuter vi så mycket vi kan av vår vistelse och av våra vänner för livet som vi träffat här!
Det här är mitt sista blogginlägg från vår utlandsvistelse, nästa gång jag skriver är vi tillbaka i vårt underbara hus i Trollhättan bland familj och vänner i Sverige.
Hoppas alla i Sverige njuter av den fina och varma sommaren ni verkar ha!
När jag skriver, 9/11 – 2001, tror jag att alla minns denna dag till och med exakt vad de gjorde när den hemska nyheten sändes på tv att flygplan kraschat i ”World Trade Center” i New York. Jag minns att en tv rullades in i klassrummet och att vi alla i klassen satt stumma och växlade blicken mellan tv:n och varandra. Det fanns inte ord då för att beskriva denna händelse och det finns det inte heller idag.
Nyligen öppnades 9/11 Memorial Museum i New York som en symbol för att hedra de omkomna och drabbade familjerna i flygattacken 9/11 år 2001, samt för att vi aldrig ska glömma vad som hände denna dag.
Här ser ni Ground Zero området med den nya byggnaden, 9/11 Memorial Museum
Den 5 juni besökte vi detta museum som är ett enormt komplex med flera våningar ner i marken, under området Ground Zero. Här nere får man följa den tragiska historien i bilder, ljud, filmer, föremål samt se fundamenten från de två byggnaderna som jämnades med marken. En helt otrolig byggnad som gör att attackerna 9/11 2001 aldrig någonsin går att glömma.
Här ser ni lite bilder från vårt besök;
Dessa pelare, som var två av många i ett av World Trade Center bygganderna, är det första (efter såklart en grundlig säkerhetskontroll) man möts av i bygganden, med Freedom Tower i bakgrunden
På denna bild ser ni det som förankarade bygganderna samt den pelare som stod längst kvar på området innan ombyggnationen av området staratade. På denna pelare finns det fina meddelanden, bilder och oförglömliga minnen
Här har ni mig till sist, precis innan utgången, bland rester av World Trade Center och bland minnen som är en verklighet svår att förstå
En typisk arbetsdag för mig på GKN Aerospace i Newington!
Varje arbetsdag ringer klockan kl.05.45 men precis som när den ringde, ungefär vid samma tidpunkt, i Sverige ”snozzar” jag ett par gånger innan kroppen reagerar och jag går upp och gör mig i ordning. Varför jag trodde det skulle vara enklare att gå upp på morgonen här jämfört mot hemma i Sverige vet jag inte. Det första som är standard för mig på morgonen är att sätta på kaffebryggaren men tyvärr är kaffet inte så gott här i USA, jag saknar svenskt kaffe väldigt mycket. Vid kl.07.00 brukar jag sätta mig i bilen och bege mig de cirka två milen som jag har till jobbet i Newington. Varje dag åker jag över Connecticut River med utsikt över fina staden Hartford.
Hartford, Connecticut
Det första jag gör när jag ankommer till jobbet är att ringa mina leverantörer som jag fått ansvar för medan jag kommer befinna mig på GANE för att få status om dagens leveranser samt löften för kommande leveranser. Efter detta är det ner till produktion som gäller för av vara med på det dagliga produktionsmötet där jag ger status för mina detaljer och lyssnar av läget för produktionen.
Tiden mellan morgonmötet och lunch brukar ha lite olika innehåll beroende på hur väl mina leverantörer presterar. Finns risken att produktion kommer sakna material i närtid går mestadels av tiden innan lunch ut på att jaga leverantörer för att säkra inflödet av material.
Efter lunch brukar jag sitta med de projekt jag ska utföra under tiden jag är här; optimera uppsättning av logistikflöde för detaljer från västkusten till GANE med hänsyn till fraktkost, sampackning och ”just in time”, effektivisera processer som när vi förser leverantörer med ingående materiel samt mätning och uppföljning av varulager.
Dagarna kan även ibland bestå av besök hos leverantörer i området för att de kan ha problem med att leverera i tid eller bara för att jag ska få en bättre inblick i olika leverantörers verksamhet.
Som ni förstår är dagarna fulla av arbete vilket är bra för jag är här för att lära mig massa nytt samt få en inblick in ett annat företags verksamhet. När dagen börjar närma sig kl. 16.30 åker jag hemåt till Manchester till min man och min son för att spendera eftermiddagen tillsammans. På eftermiddagarna gör vi allt möjligt men till vanligheten hör att bara umgås hemma till att ge oss iväg på en utflykt till någon av områdets närliggande parker. Gymmet där vi bor är också mycket uppskattat som eftermiddagsaktivitet.
I Northwest Park har vi varit ett flertal gånger, ligger endast 2km från där vi bor och här spelas baseball på helgerna och det finns en enorm lekpark
Vad har vi då gjort på helgerna än så länge? Vi har tur för det finns så otroligt mycket att göra i området så det vi har hunnit med är mycket shopping (vi bor i närheten av ett stort köpcentrum), besökt ett flertal parker, kollat på baseball, spelat golf, varit på barnmuseum och science center samt utforskat Connecticuts huvudstad Hartford. I helgen ska vi besöka en närliggande stad som heter New Haven.
Sammanfattning; Vi trivs otroligt bra och njuter av varje sekund av vårt äventyr!
Efter en lång flygresa är vi nu på plats i Hartford i USA. Fokus nu är att få ordning på tidsomställningen, bekanta sig med vårt boende för 4 månader framöver samt utforska området.
På måndag ska jag vara på plats på GANE (GKN Aerospace Newington) som kommer vara min arbetsplats fram till mitten av augusti. GANE är specialiserat på bearbetning av stora komponenter, främst till främre delen av flygmotorn till exempel fläkthus, till både civila och militära flygmotorer men också stora komponenter till gasturbiner.
På GANE ska jag arbeta på deras inköpsavdelning och jobba med lite olika arbetsuppgifter. Jag ska utföra en del arbete för GAS (GKN Aerospace Sweden) vägnar, som transportlösningar och kapacitetsanalyser hos leverantör. För GANE ska jag stötta deras inköpsavdelning med inköp och materialstyrning samt även med lite olika uppsättningar av materialflöden.
GKN Aerospace Newington
Jag ser fram emot mina månader här i USA och lovar att skriva om mina upplevelser och erfarenheter här på bloggen så fortsätt följa och läsa bloggen!
Det börjar närma sig utlandspraktik för mig och jag ska till GKN Aerospace i Newington, Connecticut, USA och när man ska arbeta i USA måste man ha ett godkänt visum för att komma in i landet och få tillåtelse att jobba där. Det ingår flera steg i en visumprocessen, ett är att svara på en mängd frågor på ambassadens hemsida, tänker inte gå in på hur många men ja och nej frågor så som är du terrorist, sysslar du med människohandel etc. När detta var gjort kunde jag och min familj boka in vår intervju på amerikanska ambassaden som är sista steget i processen. I förra veckan var vi därför uppe i Stockholm på amerikanska ambassaden för att gå på vår intervju som mest bestod av att sitta ner och vänta. Den så kallade intervjun bestod sedan av att de tog våra fingeravtryck och vi hade en fem minuter lång frågestund genom en lucka (som på ett gammalt postkontor) och sedan stämplades våra papper som innebar att allt var klart. Efter detta var det bara att bege sig hem till Trollhättan igen för att vänta på våra pass innehållande våra visum. Mindre än 24 timmar efter intervjun i Stockholm knackade det på dörren hemma och posten levererade våra pass innehållande våra visum.
Att åka upp till Stockholm för att prata med en person genom en lucka i 5min känns lite överflödigt men det är bara gilla läget och rätta sig efter USAs bestämmelser. Nu har vi våra visum så snart bär det av!
Det kändes inte så ”Think Safe” att lägga upp en bild på mitt visum här på bloggen men nedan ser ni mallen för ett amerikansk visum
Som trainee på GKN Aerospace blir man även medlem i föreningen Flying so består av alla företagets traineer genom åren, vare sig du är kvar på företaget eller om du har lämnat för andra utmaningar. De är nykomlingarna, den rådande traineegruppen, som har ansvaret att arrangera träffar och event för föreningen Flying.
Igår kväll var årets vårträff och vi sågs på Buddy’s i Trollhättan för att umgås och ha trevligt. Vi träffades kl.18 där vi möttes av en välkomnande Marin som delade ut kryptiska lappar med djurnamn som vi själva skulle förstå logiken och innebörden av. Kvällen drogs sedan igång med god mat och samtal kring både jobb, fritid och de djuriska lapparna. Lapparna förstod vi var till lagen i bowlingen och ganska snabbt kunde vi dela upp oss i lag för att göra oss redo för skobyte. Med snygga skor på fötterna kombinerat med vinnarskallar intog vi banorna för att köra en timmes discobowling. Efter lite blandat resultat var det prisutdelning i form av snygga diplom, tyvärr gick jag hem tomhänt men lika glad för det är jag.
Under vårt år som traineer har vi äran att få träffa personer på företaget med olika specialkompetenser och/eller olika chefsroller. Vi träffar även personer i företagsledningen under året och vi har nu haft ett spännande och intressant möte med vår VD Mike McCann.
Mike McCann tog sig tid att träffa oss i cirka 2,5 timme för att diskutera hans bakgrund, hans karriär, företagets strategi samt det spännande år vi har framför oss med integrationen av nio ytterliggare siter i Nordamerika.
Om inte Mike hade haft ett telefonmöte efter vårt möte tror jag vi hade kunnat prata med denna spännande och trevliga person hur länge som helst men vi förstår att Mike McCann i sin roll som VD har ett fullspäckat schema.
Vi tackar Mike McCann för att du tog dig tid att träffa oss och delade med dig av dina erfarenheter och goda råd. Thank you Mike!
Efter att kört, vet inte exakt hur många miles i England, är vi nu på hemmaplan. Att köra på “fel” sidan av vägen är för mig en av de läskigaste upplevelser jag genomgått i hela mitt liv men samtidigt sitter jag nu i soffan med en härlig känsla. Känslan som infaller när man klarat av något som man trodde man kanske inte skulle klara. Men jag måste ge ett speciellt tack till Erik som coachade mig i London, som var vår startpunkt, och som sedan agerade co-driver hela resan.
Efter en intensiv och trevlig helg i London med fokus på turism och upplevelser är vi nu i Filton utanför Bristol. Här besöker vi två GKN siter samt GKN:s högkvarter i Redditch. Vilka vi träffar där får ni reda på senare!
