Aerobloggen

I torsdags hände något kul här på GKN: 45 tjejer i åldrarna 13-19 år intog företaget! Dagens uppdrag var att försöka förstå den eviga frågan – vad gör egentligen en ingenjör?

Besöket skedde i samarbete med en frivilligorganisation vid namn IGE Day, där IGE står för ”Introduce a Girl to Engineering”. Syftet är som namnet antyder att locka fler tjejer till teknikyrkena. GKN har knappast någon unik situation med klar fler manliga ingenjörer och verkstadsarbetare än kvinnliga, och även om andelen tjejer växer på ingenjörsutbildningarna så är de flesta jag har pratat med överrens om att det behövs fler tjejer i teknikvärlden.

Hur som, andelen kvinnor i branschen kan man diskutera mycket om, men dagens fokus var såklart på de glada tjejer som tagit sig till oss för dagen! De flesta var där tillsammans med sin klass och sin lärare, men några tjejer var där på egen hand. Vid ankomsten klockan 9 fick de lite frukt och juice som de tog med sig in i aulan där undertecknad hälsade dem välkomna. Därefter fick några av våra kvinnliga ingenjörer berätta om sin bakgrund, sin väg till ingenjörsyrket och vad de jobbar med idag. Efter presentationen gick vi tillsammans till gympasalen för att ta reda på hur man kan tänka när man ska utveckla produkter och producera dem.

Tjejerna delades in i lag och fick instruktioner att vika varsitt pappersflygplan. En djup koncentration och tystnad lade sig över salen då alla tjejer dök in i sin uppgift. Varje lag fick sedan testa sina flygplan och det plan som flög längst valdes ut att vidareutvecklas. Lagen fick då göra varsin ritning på hur flygplanet skulle vikas och fick sedan prova på att massproducera sitt flygplan efter ritning, samt dela upp vikningarna mellan sig och takta flödet, allt enligt Taylors principer och GKN:s Lean-arbete. Lagen fick även byta ritningar med varandra för att prova på att följa någon annans ritning, något som inte är helt lätt om man inte tänker till. Efter en timme var salen full av pappersplan och det var dags att gå vidare till nästa station…

Återigen blev tjejerna uppdelade i grupper, men denna gång skildes grupperna åt. De som går på högstadiet fick följa med ner till Industritekniska gymnasiet som ligger i våra produktionslokaler där Magnus Ek guidade runt dem. De fick även varsin ring i metall och fick tre och tre gå iväg för att få sina namn inristade i ringarna.

De tjejer som gick på gymnasiet fick antingen följa med till en av våra lektionssalar med datorer eller till materiallabbet. Den senare gruppen fick bland annat bekanta sig med svepelektronmikroskop och lära sig hur olika metaller ser ut på riktigt nära håll. Datorgruppen fick istället prova på att modellera ringar i CAD. Det visade sig inte vara helt lätt men de flesta av tjejerna tog sig an uppgiften med entusiasm och talang.

Efter gruppaktiviteterna bjöds tjejerna på lunch i vår företagsrestaurang och sedan var besöket på GKN i Trollhättan slut. Några journalister från lokaltidningarna var inbjudna och intervjuade några av tjejerna som därefter nöjda gick tillbaka till sina skolor. Lyckades vi med vårt uppdrag att förklara vad en ingenjör gör då? Jo, baserat på tjejernas omdömen i slutet av dagen så tror vi allt det. Förhoppningsvis har vi lyckats inspirera några av dem till att välja ingenjörs- eller teknikutbildningar i framtiden!

Under våren fick vi förfrågan att åka till vår sajt i Kongsberg, Norge för att lära oss om de processer och komponenter som tillverkas. Kontakten var med Kristoffer och Anette som är Systems Engineers och efter lite jobb fick vi tag på ett par dagar som passade. Vad deras tjänst innebär är att man delar tiden mellan studier och arbete under de sista åren innan sin Mastersexamen. Detta gör att man kan applicera kunskap och skapa sig en helhetsbild av företaget för att snabbare kunna skapa sig ett sytemtänk.

Kristoffer och Annette tog emot oss med ett fullspäckat schema för de två halvdagarna som vi var på besök. Vi fick bland annat inblick i deras utbildning, GKN:s verksamhet i Kongsberg samt presentation av olika initiativ och projekt som de bedriver. På kvällen avslutade vi med bowling tillsammans med några fler från företaget. Efter två stenhårda serier kan jag något oväntat stolt titulera mig själv till inofficiell bowlingmästare med hjälp av den bästa serien (lagtävlingen glömmer vi tycker jag). Vi hade ett par riktigt bra dagar och förhoppningsvis får vi möjligheten att bjuda igen genom en visning av vår egen sajt och stad vid ett senare tillfälle.

Men för att återgå till vad man har för verksamhet i Kongsberg. Produkterna som tillverkas är främst komponenter som kräver tekniskt avancerade tillverkningsmetoder där exempel är TECar, statorsteg och axlar.

Axlar kan lätt uppfattas som väldigt simpla att tillverka. Jag själv är inget undantag utan funderade faktiskt på hur det kunde löna sig att inte tillverka något sådant i ett lågkostnadsland. Hoppas ingen tar illa upp nu men framför mig såg jag mig själv svarva ett basebollträ i träslöjden. Så frågan blev då, hur svårt kan det då vara att svarva en axel till en flygplansmotor?

Den största aspekten som slår omkull hela det här resonemanget är att jag inte tänkte på att de även var tvungen att bearbetas insidan då axlarna är ihåliga. Då de även är bra mycket längre än ett basebollträ krävs vid operationen en lång arm för att komma åt med skärverktyget. Detta leder i sin tur till vibrationer som försämrar resultatet och ytan. Eftersom toleranserna på roterande delar är extremt har det lett till att man fått använda sig av diverse produktionstekniska lösningar för att kunna kringgå problemen

Sen hittade jag en snygg film för GKN Norge som jag tycker ni ska kika in.

Som ni kanske vet är ansökningsprocessen till nästa års traineer i full gång. För civilingenjörer är vi inne på sista veckan, på tisdag 31 mars är ansökningen över. Så har ni inte redan sökt: sök nu!

Nytt för i år är att vi nu även har en traineeplats åt en civilekonom. Eftersom denna information kommer ut så sent är ansökningsperioden till denna plats förlängd till 5 april. Så alla ni civilekonomer som är sugna på en karriärstart inom flygmotorbranschen, sök sök sök!

Mer information och länkar till ansökningarna hittar ni under “Traineeprogram” -> “Sök till traineeprogrammet”.

Idag hade vi äran att ta emot en hel skolklass med franska studenter och deras lärare från IUT Cachan i Paris, som var på turné genom företags-Sverige. De läste en kandidatutbildning inom Production Engineering och var bland annat intresserade av vårt arbete med materialhantering och Lean production. Vi var därför stolta att kunna visa upp våra verkstäder och vår Lean-avdelning och berätta om vilka framsteg som gjorts genom att använda Lean-verktygen. Eftersom alla inte var så bekanta med flygindustrin passade vi även på att berätta om hur en flygmotor fungerar och vilka delar vi producerar på GKN. Trollhättans fantastiska vårväder gjorde det dessutom bara lättare att kunna erbjuda att trevligt besök!

 

 

Efter en helg som bestod av vansinnigt mycket sömn (Kiruna-resan tog nog mer på mig än vad jag insåg själv!) så är vi nu tillbaka i Trollhättan igen. Den här gången har jag hamnat på Anders hemavdelning Commercial, där jag har börjat ge mig in i kontraktens och ekonomins underbara värld. För några år sedan läste jag en grundkurs i Företagsekonomi och det kommer väl till pass nu! Jag har bara börjat sätta mig in i dokumenten jag ska grotta ner mig i, men har redan stött på balansräkningar, rabatter, nuvärdeskalkyler, budgetar och massa annat.

Exakt vad det blir av den här perioden vet jag knappt själv än, men det är väldigt intressant att få se hur ett avtal med våra kunder kan se ut och hur mycket det är att hålla koll på. Det kommer kanske inte bli min specialitet, men jag är av inställningen att ju mer man vet om projekten man jobbar i, desto mer tvärfunktionellt kan man arbeta. Och tvärfunktionellt är ju alltid bra!

I övrigt vill jag bara än en gång passa på att påminna om att ansökningen till nästa års traineeprogram är öppen i några veckor till. Passa på att söka redan nu så har du det gjort!

 

Den andra aktivitetsdagen fortsatte som Anders nämnde med besök på LKAB där vi inledde med en guidad tur i deras besöksgruva. LKAB har runt 4000 anställda och räknar man in alla andra företag som jobbar mot LKAB förstår man att Kiruna som stad till stor del står och faller med gruvan.

Under besöket fick vi lära oss om processen för att både bryta och processa järnmalmen till de pellets som är LKAB:s primära produktion. Det är fascinerande vilka enorma volymer som utvinns och fraktas iväg varje dag. I Kiruna bryter man sin malm långt under jord istället för i ett dagbrott vilket medför många tekniska problem som ställer höga krav på verksamheten. Besöksgruvan var som tidigare nämnt 500 meter under mark men den riktiga gruvverksamheten sker faktiskt mer än dubbelt så djupt ner!

Tidigare skrev jag att staden står och faller med gruvan och i bokstavligt talat så faktiskt fallet. På grund av att malmådern lutar snett neråt under Kiruna kommer man i framtiden behöva flytta stora delar av staden av säkerhetsskäl. Ett enormt projekt som ska bli roligt att följa hur det utvecklar sig i framtiden.

Den sista dagen på resan lyckades vi äntligen få lite fint väder. Synd att de inte kunde kommit lite tidigare då det tydligen varit stora möjligheter att få se norrsken under de två föregående dagarna. Får väll se det som en anledning att återvända hit igen i framtiden! På schemat var besök på IRF som är Institutet för rymdfysik. IRF bedriver experimentell och teoretisk grundforskning samt forskarutbildning i rymdfysik, atmosfärsfysik och rymdteknik.

På IRF blev vi mottagna av Charles Lue som är doktorand och han gav oss en introduktion till forskningen som bedrevs samt tidigare projekt som de varit delaktiga i.

Besöket avslutades med en presentation av GKN och traineeprogrammet för studenter på Universitet. Det kändes väldigt lyckat och förhoppningsvis lyckades vi locka några framtida studenter att söka sig till GKN när de avslutat sina studier.

Allt som allt tycker jag det var en riktigt lärorik resa, även lite extra roligt eftersom det inte är ofta man ser de norra delarna av vårt långa land.

På återseende Kiruna!

Vår tredje och sista aktivitetsvecka valde vi att tillbringa i Kiruna, där Christian fått agera guide efter sin tid på Luleå Universitets campus i staden. Vi andra var nämligen gröngölingar norr om polcirkeln.

Efter att ha flugit upp på måndag morgon styrde vi direkt ut mot Ishotellet i Jukkasjärvi en bit utanför Kiruna, eftersom våra studiebesök inte var bokade förrän under tisdagen och onsdagen. Hotellet, komplett med kyrka och 55 rum, var imponerande och efter den guidade turen blev det en obligatorisk vända i Isbaren!

Tisdagens schema var däremot mer uppstyrt, med besök både högt och lågt på rymdrelaterad Esrange Space Center och på underjordiska LKAB. Raketuppskjutningsbasen Esrange var första anhalt och var extra rolig att besöka då arbetet där är besläktat med det i vår bransch nere i Trollhättan. Basen uppstod på 1960-talet för forskning på norrsken, men har med tiden gått mer mot att skicka upp raketer och ballonger för all typ av forskning på rymden, atmosfären eller tyngdlöshet. Den största raket som skjuts upp på Esrange, 16 meter höga Maxus, kan exempelvis nå 800 km upp och erbjuda 12 minuter av tyngdlöshet innan den faller ner mot jorden igen.

 

 

Då var det dags för en ny traineeresa. Det känns som att vi levt i en resväska de senaste veckorna, men kul har vi i alla fall. I skrivande stund sitter vi på Arlanda och väntar på flyget som ska ta oss norrut upp till Kiruna.

Annars har tiden sedan jul bara flutit iväg och precis som Christian skrev så har den tredje praktikperioden just avslutats. Jag satt, precis som Christian, på Research and Technology, men jobbade med helt andra uppgifter. Min uppgift var att ta fram data och göra grafer över hur den nuvarande och kommande flygplansmarknaden ser ut utifrån tekniska parametrar. Antal airliners i de olika flygplanstillverkarnas backlog jämfördes med antal säten i standardutförande, kabinstorleken hos business jets jämfördes med deras respektive räckvidder och motorernas fläktdiametrar jämfördes med deras dragkraft. Dessutom har jag börjat titta lite på hur rymdmarknaden ser ut, också det ett väldigt spännande område att studera. Jag fick till några bra bilder som jag hoppas kommer till användning, men framförallt har jag lärt mig mycket om både olika flygplan, vad som skiljer dem åt, hur marknaden ser ut och hur den fungerar, vilka parametrar som spelar roll och vilken politik som påverkar. Min handledare visade sig vara en riktig expert på allt vad flygplan heter och han berättar gärna om man frågar!

Utöver detta har det varit ett par hektiska veckor med planering inför kommande besök från ett antal studenter från Frankrike och den stundande avresan till USA. Jag och Anders (framförallt Anders) har kämpat hårt med boende, bilar och flygbiljetter och det ser ut att ordna sig. Mycket finns kvar, framförallt det beryktade visum-ansökandet, men det ska nog lösa sig det också.

Nu blir det som sagt en veckas resande (som jag låter Anders och Martin berätta mer om senare i veckan) och därefter påbörjas vår sista praktikperiod i Trollhättan innan det bär iväg till utlandet…

Skickar med en fin liten klassiker på dagens tema:

 

 

 

Nu var det ett tag sedan jag skrev och en del saker har hänt sedan sist!

Först och främst så har jag gjort min tredje praktikperiod på R&T (Research & Technology) avdelningen, där jag har arbetat en del med metodutveckling. Jag har arbetat med automation och tagit fram ett arbetssätt för att integrera en del aerodynamikberäkningar i ett automatiskt flöde. Tanken är att i framtiden skall man kunna automatiskt ta fram ett antal förslag på produkter utifrån ett antal krav som ställs ifrån kunden på ex. geometri, prestanda, vikt, kostnad osv. Detta kommer i längden korta ner ledtiden från en förfrågan till ett förslag (läs prototyp).

Det har faktiskt varit riktigt intressant att få arbeta med dessa lite mer abstrakta delarna utav företaget, som kanske inte är helt kopplade till varken produktionen eller befintliga produkter.

Utöver detta så är det även bestämt att jag skall åka till våran anläggning i Cincinnati, Ohio, USA under min utlandspraktik! Där kommer jag få ta del av införandet av någon ny produkt i produktionen samt något nytt kvalitets/produktionsverktyg. Mycket mer än så är inte bestämt än.

Detta kommer nog bli riktigt kul! Jag ser mycket fram emot att få uppleva hur det är att arbeta i USA!

Nästa vecka åker vi norrut (Läs Kiruna), så håll utkik efter reportage ifrån den resan!

/Christian out…

Idag besöker GKN Aerospace Engine Systems arbetsmarknadsdagen i Linköping. Har du vägarna förbi och vill veta mer om oss så är du varmt välkommen förbi vår monter.