Forsta dagarna i Indien!
Forsta tiden i Indien=) Ni far ursakta att det inte finns nagra fina svenska bokstaver med prickar over i detta inlagget, finns inte manga sadana pa ett Indiskt tangentbord!
Nu har jag varit pa plats sen natten mellan sondag och mandag, det har varit valdigt intensiva och handelserika dagar med manga nya intryck att bearbeta. Jag borjar antligen komma i fas med klockan har nere och igar kande jag mig utvilad nar jag vaknade vilket inte var fallet de forsta tva dagarna da jag fick kanna pa den klassiska “jet-laggarens” vrede… och han ar inte snall! Men men som sagt har jag hamtat ikapp det nu och kanna mig pigg och kry.
Ett av mina forsta starka intryck har ifran ar den “latt” kaotiska trafiksitutionen, det ar tur att man inte kor sjalv utan har en egen chauffor som star pa stand-by nar man behover aka nagonstans. Filkorning existerar inte, det spelar ingen roll hur bred vagen ar sa lagger folk sig precis dar de vill om det sa innebar att det ar fyra i bredd pa en tva filig vag spelar ingen roll utan finns det hjarterum sa finns det …
Forsta morgonen pa vag till kontoret korde vi pa enkelriktad stor vag, men den var inte lika enkelriktad som reglerna sa, for helt plotsligt lag vi fyra bilar i bredd, tva i vardera riktning. Ganska skrammande kan jag lova. Ett kvarter senare var det dags for nasta upplevelse, mitt under full rusningstrafik stannar plotsligt allt upp, jag undrar “vad hander nu???”. Da tittar jag ut till hoger ur bilen och far syn pa en ko, och den hade ju sjalvklart fri lejd over vagen. Den vandrade i stilla mak rakt over gatan och nar den passerat fortsatte bilarna, motorcyklarna, lastbilarna mm. med en rivstart.
Nasta sak i trafiken ar det eviga tutandet, har tutas det konstant och hela tiden. Jag borjar tro att de har nagot kodsprak som jag inte riktigt forstar, ett tut= hoger, tva tut = vanster, tva laga tut = ut ur vagen, osv. Sjalvklart ar inte det fallet, men de tar ett tag att vanja sig vid allt oljud som svensk.
Den kanske mest positiva upplevelsen hittlis har varit manniskorna, aldrig har jag traffat ett sa artigt och gastvanligt folk. Jag tror jag blivit kallad sir, mr, boss fler ganger under de tre forsta dagarna an jag blivit sammantaget under mina 27 ar i livet.
Inte nog med det, det verkar som att alla ar glada och har roligt hela tiden ocksa vilket ar en trevlig omvaxling om man jamfor med de overlag reserverade svenska medborgarna man moter pa gatan hemma. En annan sak som facinerar mig ar den yrkerstolthet alla kanner, det spelar ingen roll om de sopar gator, saljer snabbmat, kor taxi eller jobbar som ingejorer, etc. Alla tar stolthet i sitt arbete, kanske ar detta vi borde anamma aven i Sverige, jag tror att de flesta skulle bli betydligt gladare och uppleva en trevligare vardag med det tankesattet.
Pa kontoret har jag fatt mojlighet att traffa manga intressanta och trevliga kollegor. Kulturen ar lite annorlunda pa kontoret, bla. bar alla skjorta och shinos vilket ar en trevlig omvaxling. Jag har blivit imponerad av allas intresse och egagemang i arbetet, och i mig. Jag ar ju langt ifran den forsta svensken fran Volvo Aero i Thn som besoker 
VAI anda visar alla ett genuint intresse for att lara kanna mig bade som person och arbetskamrat. Det uppskattas starkt, och ett extra stort tack till Asim och Kumaran som introducerat mig i verksamheten.
Just nu ar det tre andra svenskar har pa kontoret forutom mig, tva x-jobbare och Anderas fran Aero-termo avdelningen pa VAC. Alla riktigt trevliga och det har varit trevligt att ha nagon att dela alla nya intryck och kaka middag med pa kvallarna. (Jag och Andreas bor pa samma omrade, Palm Medows)
Hittils har jag inte hunnit se sa mycket av Bangalore, mest resan mellan hotellet och kontoret som tar ca 30 min om trafiksituationen ar bra. Kanske beror detta pa att hotellet jag bor pa ar kanon. Bra standard, god mat och alla bekvamligheter man kan tanka sig. Pa lordag har jag bokat in en massage pa morgonen innan det blir ut pa sightsing. Lite shopping har dock hunnits med, 3 par jeans, 2 par shinos, 2 skjortor, 2 t-shirts mm. allt till den sammalagda kostnaden ca 2000 SEK (allt ar markesklader). Helt fantastiskt!
Ett av det storsta orosmomenten innan av resan hit var maten. Man har ju hort skrackhistoria efter skrackhistoria om hur magen blir efter nagra dagar. Dock har jag klarat mig hittils, kanske for att jag varit forsiktig. Ni som kanner mig val vet att jag inte skulle ge upp kott i forsta taget, men det var precis det jag gjorde de forsta dagarna for att lata magen aklimatisera sig i lugnt takt. Men igar sa at jag en rejal stek, och hittils har det gatt bra=) Man ska inte do nyfiken!
Detta ar bara en brakdel av alla intryck jag fatt, men jag lovar att skriva mer senare. Och om du tycker att detta later intressat och skulle vilja uppleva likande saker sa glom inte bort att ansoka till nasta kull traineer pa Volvo Aero. Programmet startar i September och sista ansokningsdagen ar nu pa sondag den 22-april. For mer information om programmet och hur man ansoker, ga in pa: http://www.volvoaero.com/VOLVOAERO/SE/SV-SE/CAREER/STUDENTS/TRAINEE_PROGRAM/PAGES/TRAINEE_PROGRAM.ASPX
M “Varma” H
Viktor
Matnyttiga studiebesök och röda dagar i kalendern skuttar raskt förbi och efter förra inlägget har som vanligt massor av intressant hänt. Onsdagen förra veckan var vi funktionärer på AB Volvos Bolagsstämma i Lisebergshallen i Göteborg. Det blev en lång men också intressant dag. I alla fall för mig var det min första bolagsstämma och jag visste därför inte riktigt vad jag väntade mig. Naturligtvis avhandlades en del viktiga och tyngre bitar under stämman, men stämningen var faktiskt ganska så glad och lättsam över lag – mycket tack vare att stämman leddes av en mycket glad och skämtsam man! Inte bara själva stämman var intressant utan även att se produkterna från olika Volvo-bolag som visades upp utanför samt att se ett egentligen vinterstängt Liseberg från insidan.
Efter att ha varit hemma en snabbis och sovit bar det på torsdagen av till Göteborg igen, denna gång för att göra studiebesök hos Volvo Cars. Besöket inleddes med en tur genom produktion med det välkända Blå Tåget. Därefter besökte vi Volvo Brand Experience Center där vi fick lära oss massor om miljö och säkerhet relaterat till personbilar. Studiebesöket avslutades med att vi besökte Demo Banan. Vi fick där välja mellan flera olika modeller av nya Volvo-bilar och provköra varje bil två varv på testbanan. En kul grej var att vi innan testkörningen fick ett protokoll över vilka bilar som fanns och hur de var utrustade. Detta underlättade helt klart diskussionen i bilen på vägen hem då alla jämförde vilken bil man tyckte gick skönast på vägen, hade bekvämast säte eller hade den häftigaste utrustningen. =)
företagspresentation samt en liten rundvandring i deras båthallar. Där stod båtar från några hundratusen till båtar vars värde vida överstiger de flestas livslöner! Sedan fick vi åka ut med en av deras testbåtar som var aningen mer avancerad än en roddbåt 😉
plats i Trollhättan och kan jobba på mitt åtagande på nuvarande praktikperiod, ja ni förstår ju själva att det kan bli ganska svårt att hinna med. Nu är det ju ingen idé att gå och gräva ner sig för detta utan helt enkelt se det som en utmaning eller kanske ett ”mission impossible” men kan Tom Cruise så kan la jag!
Som vanligt är det full fart för traineegruppen; utlandspraktiken närmar sig med stormsteg och vi börjar inse att det inte finns så många helt obokade dagar kvar i vår (många roliga och intressanta saker bokade och en del 
röda dagar…)!
mötet så vi hann även med att titta på produktutställningen en stund innan. Det kändes verkligen som ett privilegium att få träffa Olof under så avslappande former som det faktiskt var; bara vi fem traineer, 
Tina (traineeansvarig på HR) samt Olof runt ett bord över en kopp fika. Vi hann med att prata om allt från vägen till att bli VD för AB Volvo till ledarskap och att göra det man själv tycker om. Det enda vi inte pratade om var 
försäljningen av Volvo Aero, vilket i och för sig är ganska självklart om man tänker efter.
Vill börja med att återkoppla till skidresan jag gjorde v8 till Flaine. Måste säga att det är en av de bättre resor jag någonsin gjort. Skidåkningen var helt underbar, Flaine är en del av Grand Massif som erbjuder 137 pistade nedfarter varav den längsta är 14km. Maten var om möjligt ännu bättre, vi reste med all inclusive och det erbjöds minst 3 olika rätter samt efterrätt varje lunch och middag. Det bästa med ett sådant buffébord 
när man åker skidor är att man kan med gott samvete äta tills man mår illa för man vet att man kommer förbränna det i backen. Egentligen vill jag åka igen redan i år men det är för mycket planerade aktiviteter här på jobbet nu de sista veckorna innan vi åker på utlandspraktiken som jag inte vill missa. Idag skall vi t.ex. träffa AB Volvos VD och koncernchef Olof Persson. Vi skall nu alldeles 
strax bege oss mot Göteborg.
