Aerobloggen

Härligt besök på LARV 2019!

I onsdags besökte våra kollegor Jesper, Celine, Pelle och Samuel LARV 2019. De träffade många intressanta studenter på LTU, och var glada att se att det fanns ett stort intresse för vårt företag och våra produkter! Om du missade att komma förbi oss, släng gärna iväg ett mail till oss traineer så kan vi berätta mer om vår bransch och om möjligheterna här på företaget: aerotrainees@gknaerospace.com

Är du också intresserad av flyg- och rymdfart? Vill du ha spännande och utmanande arbetsuppgifter? Vill du vara med och få saker att flyga? Vill du veta mer om oss?

Kom till våra montrar:

• CHARM i Göteborg, 5-6 februari
• LARM i Linköping, 12 februari
• HotSpot i Karlstad, 13 februari

Vi ses där!

OBS: Glöm inte att skicka in din anmälan till GKN Aerospace Global Graduate Programme 2019. Klicka här för att komma direkt till annonsen!

Hey blog readers! It’s Zenas Del Rosario again—your friendly, neighborhood, American trainee. As you all know, on top of the challenges that everyone faces during the work-week, we trainees must undergo those same trials far from home for our international assignments. You may wonder what happens during the holidays while we’re abroad. Many of us test our products as we fly home to be with family; others wander into the great unknown and explore their host-countries. I’m happy to tell you that I chose the latter! So strap-in, sit tight, and allow me to regale you with my tale of adventure, intrigue, and what you could do off-the-clock as a trainee at GKN Aerospace!

And so began my adventure! Highly recommended by my Swedish friends and colleagues, I was headed into the Great Frozen North, the Arctic Circle of Grandeur, the Land of Snowy Wonders—the great city of Kiruna! I set out from Trollhättan on the Polar Express armed with nothing but my backpack of supplies and a phone filled with podcasts before enduring a 22 HOUR TRAIN RIDE. Yes, I was told to fly. No, I didn’t listen. Seat soreness aside, I was awe-struck by the snowy country sides, sleepy towns, and frozen forests that cover Sweden’s northern expanse. Like something out of a story book, I was once again amazed by Sweden’s beauty—second only to America’s! As the sun set at 2pm on Christmas Eve, the train pulled into Kiruna station; and so I gathered my things, stretched my legs, and bundled up before stepping out into the cold.

Well rested and raring to go, I awoke on Christmas morning with a sense of childish whimsy. Having never spent a winter further north than sunny San Diego, I threw open the curtains of my hotel room and basked in the sight of the white Christmas I had always dreamed of! With snow as far as the eye could see, I dressed quickly and set out to accomplish the first thing on my touristy to-do list. I hopped into a taxi thankful that the heater was on full-blast and watched the sites fly by as I rode to Santa’s unofficial, favorite vacation home—the world famous, original ICEHOTEL. I could tell you all about the amazing vaulted ceilings, one-of-a-kind sculptures, and intricate designs all carved out of ice, but a picture’s worth a thousand words so here you go…

Unfortunately, I didn’t get to meet Santa on vacation. I hear he was still at work somewhere over Hawaii when I visited the ICEHOTEL. I wasn’t too sad about it though. With my epic day near completion, I headed back to Kiruna for dinner and indulged in one of Sweden’s lesser known delicacies…

Being the good Catholic dude that I am, I couldn’t end my Christmas break without checking in on the birthday boy—my homie and Lord and Savior, Jesus Christ. Before leaving on my journey back to Trollhattan, I made sure to stop by his gothic-style winter home to thank him for all the good that he allows me to do. He gave me a quick pep talk, made me promise to keep on keeping on, and sent me on my merry way.

As the saying goes, all work and no play makes Zenas a dull boy. The trainees and I work extremely hard to make things fly; but as you can see, even we find time to maintain a healthy work-life balance. If you’re reading this and want your chance to earn a spot on this amazing roster of professionals, take a swing and apply today! Until next time, gotta fly.

 

HejHej,

Efter en mycket spännande
vecka utomlands, där vi besökte ett antal intressanta företag i främst Tyskland
och Nederländerna är vi äntligen tillbaka i vårt älskade Trollhättan. Det här
inlägget kommer att omfatta olika intressanta företagsbesök och berättelser om
de platser vi har varit på och de saker vi har sett. Den viktigaste utmaningen
för mig som jobbar inom ekonomi är att få dig men även mig själv att förstå
alla tekniska termer som vi stött på vid varje besök, så jag ber dig att ha
överseende angående min brist inom dessa områden.

Då kör vi … När vi kom till Nederländerna var vårt första besök ESA (ESTEC) i Noordwijk. En av traineerna från vår grupp, Filip Jensen, gjorde sin praktik på ESA inom divisionen Chemical Propulsion så han lyckades skapa en mycket intensiv men spännande dag för oss. Vi kände in oss i den futuristiska aura som platsen hade som sedan gav upphov till att den första känslan som vi hade när vi kom in i företagets grindar var WOW!

Vår värd för dagen var Matthew Smith, en Chemical Propulsion Engineer som gav oss en rundvandring kring företaget. Det första området vi besökte var Propulsion laboratoriet där en YGT (Young Graduate Trainee) introducerade oss till de komplexa systemen som fanns för Electric och Chemical propulsion. Propulsion laboratoriet på ESA är en operativ anläggning som testar rymdfarkoster och hur det fungerar i rymden. Jag tror att många av oss tyckte att detta var väldigt coolt men vi var överväldigade med dess komplexitet, det var verkligen Rocket Science.

Under rundvandringens fortsättning närmade vi oss ett område på företaget som jag personligen tyckte om mest. Nämligen, The Large Space Simulator (LSS). Inom testcentret där LSS är, måste Satelliter testas noggrant innan de skickas till rymden eftersom satelliter kostar en hel del pengar och när man väl har skickat upp satelliten i omloppsbana så går det inte att fixa. I denna anläggning introducerades vi till alla de komplexa tester som ESTEC gör på satelliter. Det presenterades av Grezgorz Izorski, en elektromekanisk instrumentationsingenjör. Inuti LSS utsätts satelliterna för vakuum såväl som solljus. Solljuset som simuleras är cirka 20 gånger starkare eller mer än det är på jorden. Skulle satelliter skickas till Merkurius, som ligger mycket närmare solen än jorden, då kan vi vara övertygade om att satelliten skulle fungera även då.

Sedan fortsatte vi till materiallabbet och rundvisningen här framfördes av Nathan Bamsey, en Materials & Process Engineer. Här fick vi en översikt över de olika material som de använder och hur de testas. Här utförs en stor mängd olika processer i form av tester för att säkerställa stabilitet och robusthet för de valda materialen. Emellan de olika områdesbesöken träffa vi en annan Chemical Propulsion Engineer som hette Chris Hunter. Han skapade ett öppet forum där vi kunde diskutera relevanta saker. Detta gav oss möjligheten att ställa frågor som rör industrin och de utmaningar som vi har i framtiden.

Fokker Landing Gear
Dagen efter rundvandringen på ESA (ESTEC) reste vi vidare söderut mot Helmond där vi besökte vårt systerbolag Fokker Landing Gear. Vår guide för dagen var Manuela Snijders, en MRO (Maintenance-Repair-Overhaul) Engineer. Jag måste säga att jag aldrig har upplevt ett sådant varmt välkomnande än det vi fick där, ett stort tack till
dem och allt de arrangerade för oss.

Det började med att vi fick en presentation av företaget samt det traineeprogram som de erbjuder hos Fokker. Det skiljer sig lite från oss men slutprodukten är väldigt lik vår, att utveckla och underhålla unga personer inom företaget. Dessutom fick vi en rundtur
kring fabriken för att se vilka produkter de producerar. Man inser inte hur stor
betydelse landningsutrustningen har och hur mycket kraft de utsätts för. Under
testfasen använder de en stor tyngd som väger ca 22 ton och simulerar ett
verkligt scenario där vikten rör sig 8 m / s på hjulen mot marken. För att
förstå fysiken väger vikten (1/3 flygplan) 22 000 kg och rör sig vid 8 m / s
mot marken (vilket är väldigt snabbt och skapar en högst obekväm landning). Kraften
blir: 22 000 * 8 = 176 000 kg * m / s. Med andra ord fördelas en stor mängd kraft
mot ett par hjul!! Vi fortsatte att gå igenom resten av tillverkningen för att
se deras maskiner och hur de producerar sina produkter. Mycket var likt vår
egna fabrik i Trollhättan med undantag för slutprodukten.

Mot slutet av vårt besök fanns andra anställda och tidigare traineer tillgängliga för en “speed dating” -diskussion. Här fick vi chansen under 5 minuter att diskutera
lite djupare med varje individ för att se vad personen hade för bakgrund och
vad personen gör idag. En perfekt chans för oss att nätverka med varandra.

Airbus Space & Defense
Vårt sista stopp genom Europa fick traineegruppen en inspirerande rundtur på Airbus Defense & Space i Leiden, Nederländerna. Vi introducerades till en Senior Systems Engineer, Henk Cruijssen, som lärde oss om några av de projekt och teknologier som de arbetar med på Airbus. Efter en kort presentation gick han igenom några av sina testlaboratorier och tillverkningsanläggningar för att se vilka material som går på satelliterna och rymdraketerna. Innan besöket var avklarat på Airbus fick vi möjligheten till ett kort Q & A med Henk om flygindustrin och de roller vi spelar.

Tack för denna gången och hoppas ni har haft en bra start på det nya året!

Vi ses!

Tjolahopp!

Förra veckan var vår andra aktivitetsvecka då vi ännu en gång fick besöka ett flertal spännande företag, denna gång tog vi vårat pick och pack till Tyskland och Nederländerna. Då det blev en hel del olika besök så tänker jag skriva om tre av dessa i detta inlägg.

Då vårat traineeprojekt handlar om ett studiebesök i VR-miljö så passade vi på att besöka ett företag som arbetar med just det, för att få en större kunskap vilka tekniker som finns och kan tänkas använda. Vi besökte företaget Kubikfoto³ i Stuhr utanför Bremen. Där vi fick träffa Ole Leifels som presenterade deras företag och en del av de projekt som de har arbetat med, allt från utbildningssyften till reklam för olika företag. Vi fick även testa ett flertal med VR-glasögon vilket var riktigt coolt, dyka ner i havet och kika på djur ute i naturen bland annat.

Vi passade också på att besöka två olika startupföretag som arbetar inom flygbranschen vilket var väldigt lärorikt då de verkligen arbetar med frågor som är aktuella nu.

Första startupföretaget vi besökte var Skel-Ex i Rotterdam där de utvecklar och tillverkar ett yttre skelett som används på överkroppen på de som arbetar i produktion för att minimera ergonomiska skador och öka produktiviteten. Den avlastar axlarna så det inte känns lika tungt att arbeta med armarna i en hög position.

Först fick vi träffa Michael Kuiken som visade upp och berättade om deras produkt och dess tillverkning. Vi fick även pröva att ha på oss den och då kände man verkligen vilken stor avlastning den gav axlarna när armarna var i axelhöjd eller högre upp. Därefter gav Jaap Hoogland en presentation om företaget, dess bakgrund och framtidsplaner. Riktigt bra idé och en stor nytta för att minimera skador ute i produktion!

Det andra startupföretaget vi besökte var Aiir Innovations i Amsterdam som grundades 2016 och där fick vi träffa grundarna Bart Vredebregt och Miriam Huijser. Deras företag arbetar inom Artificiell Intelligens (AI) som en hjälp till underhåll i flygindustrin, till inspektioner och reparationer.

De utvecklar ett mjukvaruprogram som analyserar en videoinspelning och upptäcker och markerar automatiskt defekter i materialet så som sprickor eller bucklor. Detta används som ett extra par ögon till operatören under inspektionen så att inget ska missas och tid besparas. Vi fick se hur de filmar turbinblad i en jetmotor och markerar direkt i videon de defekter som hittas. Riktigt häftigt hur detta fungerar och det är en stor nytta då det blir en säkrare inspektion som tar kortare tid. Tid=pengar!

 Om ni vill läsa mer om dessa intressanta och innovativa företag kan ni besöka deras hemsidor:

Kubikfoto³: https://www.kubikfoto.de/en/#Home

Skel-Ex: http://www.skel-ex.com/

 Aiir Innovations: https://aiir.nl/index.html 

Hej bloggläsare!

Det rullar på här på GKN och vi närmar oss en härlig julledighet! Tidigare i veckan fick vi äran att få följa med Tekniksprångarna och Maria Stavered till Skaraborgs flygflottilj, F7 Såtenäs.

Väl på Såtenäs träffade vi vår guide Dag Kjellberg som visade oss Svenska Flygvapnets veteranflygshall. Dag är numera en pensionerad stridspilot med hela 1500 timmar i Viggen samt ett par hundra i Gripen. Planen tas om hand av en ideell förening kallad Swedish Air Force Historic Flight där plan som Viggen, Draken, Tunnan, Lansen och SK60 finns i deras förvar. Planen är alla privatregistrerade och flygs av föreningens piloter på uppvisningar, mer eller mindre över hela världen. Vi fick gå runt och kika i de två olika hangarerna medan Dag fick svara på alla frågor som dök upp.

Kort därefter var det Gripencentrum som gällde, där fick vi en genomgång om flygvapnets historia av Håkan Brandt som även han är en pensionerad stridspilot och har flugit med Viggen under många år. Medan vi vistades i Gripencentrum så dånade det högljutt utanför då flertalet Gripen plan rullade ut på startbanan och flög iväg. Efter föreläsningen promenerade vi tillsammans med en annan grupp till Gripen hangarerna, innan vi klev in så passade alla på att njuta av synen, och framför allt ljudet, av ytterligare ett Gripen plan som skulle lyfta. Vi stod relativt nära och det var en mäktig upplevelse att höra och se RM12 motorn i skarpt läge.

Dagen avslutades med att Dag pratade om cockpit, pilotkläderna samt nödlådan med proviant och överlevnadsutrustning som piloten alltid har med sig ifall man i nöd skulle behöva skjuta ut sig.Håkan visade sedan en del av vapenarsenalen som Gripen är utrustad med vilket även kan ses på en av bilderna.

Vi är väldigt glada över besöket hos er på F7 i Såtenäs!

Hallå där! Jag vet att ni har väntat ett tag på mig att göra ett inlägg, så nu är jag tillbaka igen!

Som mina kära traineer har påpekat i tidigare inlägg är det mycket på gång just nu inne på GKN, speciellt för oss traineer. Vi har haft förmånen att delta i olika evenemang och mässor i Trollhättan för att stärka intresset från ungdomar på olika högskolor. Förra helgen i samarbete med Innovatum och andra företag deltog vi i First Lego League. Vid detta evenemang skulle vi bidra som domare för tävlingen. Denna uppgift involverade domare för olika fokusområden som omfattar teknik, marknadsföring, projekt och som bandomare. Eftersom det var första gången som vi traineer deltog i detta evenemang, var vi inte lämpade som bandomare på grund av att det behövs erfarenhet av hur det går till. Jag talar för oss alla när jag säger att det finns en stor mängd talang där ute i Trollhättan och vi har haft förmånen att uppleva det ”first-hand”.

Eftersom Nina och jag var stationerade som tekniska domare tillsammans med Emelie och en annan person från ett externt företag så omfatta vårt uppdrag att utvärdera de tekniska aspekterna av roboten som eleverna hade gjort, liksom hur de väljer att programmera roboten men också hur de satte upp strategin under fältuppdraget. Bland alla eleverna som presenterade för oss, överraskade de oss alla på ett sätt som jag inte trodde från individer som går på högstadiet. En av de saker jag tycker om är att uppmuntra unga människor att driva och utveckla idéer som de har men också att se hur de kom fram till dem. Nedan ser du vinnande laget i nästan alla kategorier, de gjorde ett briljant jobb och förhoppningsvis kommer vi kunna arbeta med dem i framtiden.

Dessutom deltog vi i ett evenemang på Lyrfågelskolan, ett högstadium i närområdet till GKN. Här presenterade vi möjligheterna att arbeta på GKN och hur det vardagliga livet är för en individ som arbetar med mycket komplexa produkter. Engagemanget från publiken var stor och vi kände att vi fick ut det meddelande vi ville, eller till och med överträffade det. På samma sätt, i samband med händelsen i First Lego League, blev vi överväldigade med det höga intellektuella insatserna som högstadiet hade. Vi tror att det finns stor kompetens där ute och vi har det bästa sättet att ta hand om dem via vårt högstadium ITU (Industriteknisk Gymnasium).

Nu tillbaka till GKN, har vi i grunden bara tre veckor kvar av vår första rotation. Tiden har gått otroligt snabbt och de kommande veckorna kommer tiden att ägnas åt att slutföra de projekt vi arbetar med och förbereda oss inför nästa rotationsperiod. Denna period omger ett gemensamt projekt bland alla oss traineer som omfattar området kvalitet, vilket kommer bli väldigt spännande.

Det här var allt från mig den här gången, hoppas vi ses runt om företaget.

Tiden springer iväg och vi har redan varit på företaget i drygt två månader nu!

Som traineer har vi denna vecka fått äran att agera domare i två olika tävlingar. I onsdags var jag, Nina och Wictor domare på Visionsdagen, en mässa som är en avslutande del i projektet Gnistan. Gnistan är ett samarbetsprojekt mellan Svenska Science Centers, Unga Forskare och Vattenfall där syftet är att väcka ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik, samt ge dem möjligheten att engagera sig i samhällsutvecklingen.

Tävlingen utgår från en utmaning i ett aktuellt ämne som i detta år var ”Designa din energismarta framtid – Smart vattenhantering” och grupperna som deltog i detta projekt var elever i årskurs 8 från Strömslundsskolan i Trollhättan och Centralskolan i Grästorp. Det var riktigt roligt att få vara en del av detta projekt och få se det engagemang som ungdomarna visade med sina genomarbetade idéer. Allt från olika vattenmätare i hemmet som visar hur mycket vatten som hushållet har använt och vad det kostar, till reningsverk som kan placeras vid smutsiga sjöar i fattiga länder. En del väldigt innovativa projekt.

Nu på lördag är det dags igen, då har vi alla fått äran att vara med och agera domare i årets upplaga av First Lego League på Innovatum. Denna tävling är en kunskaps- och tekniktävling för ungdomar mellan 10-16 år och de har fått uppgift att ta fram innovativa lösningar på problem, bygga och programmera en robot och marknadsföra lösningen och laget. Detta år är temat ”Into Orbit”, alltså allt om rymden och den vetenskapen. Nedan kan ni se en liten film om årets upplaga och uppdrag som roboten ska kunna lösa.

Det ska bli väldigt kul och spännande att få se alla deras projekt!! Må bäste lag vinna!!

https://www.youtube.com/watch?v=lY1Z9kK71jQ

 

Under den gångna veckan har jag haft franskt kundbesök på min avdelning inom rymd. På grund av vår produktflora inom både civilt och militärt flyg så får inga kunder gå ensamma på området utan behöver ledsagas av en GKN-anställd, en uppgift som jag inte var sen att tacka ja till. Så förutom att leda kunderna mellan porten, kontoret och matsalen har jag fått vara med på en uppsjö av spännande möten för utvecklingen och tillverkningen av raketmunstycket (ett extremt komplext avgasrör) till Europas nästa raket Ariane 6. Vanligtvis jobbar jag med produktionsteknik kopplat till munstycket så att få vara med bakom kulisserna och djupdyka i logiken bakom tillverkningsprocesserna och designen är inte bara lärorikt för våra kunder utan även för mig.

Många av er känner säkert till SpaceX som den omtalade entreprenörer Elon Musk står bakom, han står även bakom Tesla och ett gäng andra världskända företag. SpaceX affärsidé är att skapa rymdraketer som kan återanvändas tillskillnad från de nuvarande raketerna som måste skrotas efter en uppskjutning. Kanske låter som en enkel och självklar idé men teknologin i en rymdraket är så pass avancerad att återanvändning aldrig varit en prioritet – förens nu. Det sätter såklart press på de traditionella rakettillverkarna eftersom kostnad helt plötsligt blir en viktigare framgångsfaktor. En annan viktig dimension är att SpaceX är privatägt, alltså inte drivit av regeringar så som amerikanska NASA och europeiska ESA. Detta har ökat konkurrensen och på så sätt drivit ledtiderna på utveckling av nya hårdvaror till helt nya dimensioner.

Så vad har det här att göra med mina franska kunder? Jo under de kommande veckorna ska vi på GKN tillsammans med vår kund optimera vår produkt så att vi kan skjuta upp en ny konkurrenskraftig raket. Är det inte häftigt att vi i Trollhättan ser till att placera Europa på kartan när det kommer till att utforska rymden?

En liten introduktion om hur Ariane 6 är konfigurerad.

Hallå bloggen!

Nu är det min tur att skriva några rader om min första tid på företaget, håll i er, det har hänt mycket på bara några veckor!

Jag sitter just nu på min hemavdelning där vi arbetar med Lean och Logistik, en avdelning som i framtiden kommer heta Operation Excellence, och här har jag trivts jättebra! Under de 4 veckor som gått har jag fått känna pulsen på avdelningen och fått chansen att lära känna de goa människorna som arbetar här. Som trainee är man på sin hemavdelning i 10 veckor innan man byter till nästa avdelning, vilket är en rätt kort period när det gäller att sätta sig in i arbetet. Därför har jag försökt sluka så mycket information som jag bara kunnat och hakat på de projekt som dykt upp. Jag har fått arbeta med visualiseringsprojekt av värdeflöden och operationer, 5S metoden, och just nu arbetar jag med SOLV (som min kollega Karin Thörnblad har skapat) som är en optimeringsmodell för att optimera schemaläggningen i produktion. Jag har tack vare detta träffat och arbetat tillsammans med många människor med olika befattningar, och det har nog varit det roligaste av allt!

Utöver arbetet på avdelningen så fick jag och Wictor Dörrich möjligheten att vara med under en workshop förra veckan där vi diskuterade varumärkesutveckling, och jag kommer snart delta under ännu en workshop där vi kommer diskutera strategier inom miljöområdet. Väldigt inspirerande möten som jag är så otroligt tacksam för att få vara med på!

Jag har en till uppdatering – Nu har vi fått vårt traineeuppdrag för i år! Vi kommer arbeta med VR teknologi under det här året och skapa ett virtuellt studiebesök på GKN Aerospace Engine Systems i Trollhättan med syfte att inspirera teknikintresserade unga människor att söka sig till vårt företag. Ett spännande projekt som både kommer ge oss ökat kunskap om VR och förhoppningsvis bidra till ett verktyg som företaget kan använda i PR syfte.

På toppen av allt, så har snö fallit i Trollhättan och lagt sig över staden som en vackert vitt och krispigt täcke över staden! Jag hoppas att ni får en riktigt bra vecka! Ha de gött!

/Nina Nordberg

Hej bloggläsare!

Förra veckan hade vi internt på företaget något som vi kallar för Training Days vilket är en vecka med föreläsningar/kurser från olika discipliner. Syftet med Training Days är att undervisa personalen och ge varje individ möjligheten att utvecklas i sitt dagliga arbete. Kurser som erbjuds är allt från hjärt- och lungräddning (HLR), kurser i medarbetarskap till Additive Manufacturing (AM).

En kurs som vi alla traineer deltog på var Allmän Jetmotorlära, en heldagskurs där grunderna för hur en jetmotor fungerar ligger i fokus. Bland annat gick vi igenom lite olika sätt att komprimera luft på, radiell kompression och axiell kompression.

Radiell kompression tar in luft och komprimerar luften genom att tvinga den i radiellt led vilket gör att jetmotorn oftast blir ganska knubbig och kort. Ett bra exempel är svenska flygvapnets gamla kärra Saab 29 Tunnan. Det är en ganska robust design med få rörliga delar, vilket även är ett minus då det innebär att det finns få parametrar att spela med om man vill optimera eller förändra designen.

 

En jetmotor med axiell kompressions tar in luft och komprimerar den axiellt, alltså längst med den roterande axeln från vänster till höger i fallet som syns på bilden. Oftast görs detta genom flera kompressorsteg, t.ex. ett lågtryckssteg och ett högtryckssteg där varje steg består av flera rotorer. Här blir designen istället lite längre och slankare med utrymme för många optimeringsparametrar då den innehåller många fler rörliga delar. Exempel på flyg som använder sig av denna metodik är bland annat JAS 39 Gripen… och typ alla andra moderna flyg.

Gemensamt för de två olika varianterna är dock att man alltid har en förbränning, efter att man komprimerat luften, för att tillföra energi i systemet. Denna energi är i form av väldigt varm gas som uppkommer mellan förbränningen av syre och flygfotogen. Den varma gasen vandrar bakåt i motorn (höger i bilderna) och sätter snurr på Turbinerna vilket i sin tur sätter snurr på kompressorn och fläkten bland annat. Vidare leds den varma gasen bakåt genom ett munstycke för att accelerera gaserna ytterligare så de får en högre hastighet. Sedan är det Newtons tredje lag som gäller och en kraft i färdriktningen för flygplanet erhålls.

Det var inte riktigt meningen att detta inlägg skulle bli en kort introduktion till hur en jetmotor fungerar, men så kan det bli ibland när man inte kan hejda sig. Kanske var det någon av er läsare som lärde sig något ändå? Ett populärt sett att beskriva en jetmotor kan göras med följande bild och text.

//Filip Jensen