Aerobloggen

Nu har det gått ett tag sen vi började och vi traineer har hunnit avverka ett par veckor på våra respektive hemavdelningar. På min avdelning, dvs prestanda för militära motorer, så sysslar vi med hela motorsystem. Den huvudsakliga motorn i fråga är RM12 – motorn som sitter i JAS-planet, men vi sysslar även med en del andra motorer. Jag personligen har inte börjat jobba med RM12 än och frågan är om det inte kommer få vänta tills efter att jag kommit hem från min utlandspraktik, dvs våren 2018.

Den första tiden på avdelningen bestod mest av att läsa på och att sätta sig in i arbetssättet, men sen någon vecka tillbaka så har jag börjat jobba på ett mer skarpt uppdrag. Just nu så arbetar jag med en potentiell framtida flygmotor. Denna motor är ett derivat från en redan befintlig militär flygmotor. Vi arbetar med en kravbild på vad den framtida motorn skall klara av i termer av t.ex dragkraft och bränsleförbrukning och nu tittar vi på om denna kravbild är rimlig med dagens teknologi och även hur det skulle kunna se ut om ett par år, ifall utveckling av material m.m fortsätter i liknande takt som tidigare år. Min del än så länge har varit att försöka utreda hur väl den nämnda framtida motorn skulle kunna tänkas prestera.

Under denna första tid på avdelningen så har jag hur som helst trivts väldigt bra. Förutom att mina mentorer och övriga kollegor är inkluderande och pedagogiska så är dom även väldigt härliga individer! Å ena sidan känns det lite vemodigt, på ett sätt, att jag kommer vara härifrån i mer än ett år under traineeperioden. Men å andra sidan – vilket år det kommer bli!

 

Hej igen kära läsare!

Jag tänkte lite kort berätta om min hemmaavdelning som jag varit på nu i tre veckor men även om vårt traineeuppdrag som Niclas lämnade en så fin cliffhanger till förra veckan.

Min hemmaavdelning är hos produktionsteknikerna som jobbar med produktionen inom rymd och militärt. Produktionstekniker kan även kallas PT (vilket verkligen underlättar då produktionstekniker är ett långt ord), dock får detta INTE förväxlas med PT som i personlig tränare. Det kan lätt bli missförstånd och tron att GKN har en hel avdelning med personliga tränare kan snabbt uppstå.

Hur som helst, som produktionstekniker arbetar man väldigt nära produktionen och operatörerna. Målet är att hela tiden förbättra produktionen på en mängd olika sätt genom att bland annat lösa problem som uppstår – både akut och långsiktigt och uppdatera underlagen som operatörerna använder. Jag tycker det är himla spännande och är verkligen glad att jag får vara på den här avdelningen i 7 veckor till!

Vidare till cliffhangern – vårt traineeuppdrag. Projektet går ut på att vi ska öka medvetenheten och intresset kring ingenjörsyrket såväl som teknik bland ungdomarna i Trollhättan med omnejd. Vi är själva väldigt intresserade och passionerade av teknik och vill gärna inspirera andra att känna likadant. Det vi hoppas är att vi med vårt projekt ska komma i kontakt med högstadieelever, som kanske börjat reflektera över sina framtida karriärer, och att vi ska kunna hjälpa dem att reda ut vilka vägar det finns att gå för att kunna arbeta med sina intressen och drömmar i sitt yrkesliv.

Vi tror att många ungdomar är nervösa över sin framtid (för det var vi), att många ungdomar säkert är oroliga för att högskolestudier och ingenjörsyrket kan vara för komplicerat eller att resan för att nå dit känns lång och avlägsen. Därför vill vi helt enkelt använda detta projekt som ett verktyg för att nå ut till ungdomarna och reda ut många av deras frågor om framtiden och kanske även hjälpa dem på traven i att hitta och sätta upp mål för att förverkliga deras drömmar om framtida karriärer. En viktig del i vårt uppdrag blir därför att inspirera och informera om vilka vägar det finns att gå. Förhoppningsvis kan vi även sprida entusiasm och engagemang för att stimulera deras teknikintressen och ta det första steget mot framgångsrika karriärer.

Det är ett väldigt spännande projekt och det finns så mycket vi kan göra inom detta område. Hela gruppen är väldigt taggade på att få sätta igång och vi hoppas innerligt att vi kommer få vara med och göra skillnad, framför allt för ungdomarna. Jag hoppas att vi får chansen att prata med i alla fall några av er läsare – och förhoppningsvis få er lika intresserade av företaget och flygindustrin som vi är!

Om detta låter spännande – fortsätt gärna följa oss här på bloggen då vi kommer lägga upp mer information om traineeuppdraget och olika aktiviteter vi kommer ordna, som till exempel skolbesök och tillfällen för att diskutera teknikutbildningar, ingenjörsyrket och andra intressanta ämnen. Om ni inte kan vänta eller har några andra frågor kan ni alltid höra av er till oss på aerotrainees@gknaerospace.com så kan vi fortsätta diskutera tillsammans!

Under torsdagen hade vi förmånen att få besöka Siemens i Finspång. En oerhört lärorik och rolig upplevelse. Lite extra roligt var det att Siemens-traineerna tog emot oss. Precis som för oss på GKN i Trollhättan är de relativt nya traineer och har en lång spännande resa framför sig. Givetvis diskuterades programupplägg och andra erfarenheter flitigt under dagen. Sammanfattningsvis kan man säga att upplägget på Traineeprogrammen har en liknande struktur och att båda programmen är väl förankrade i organisationerna, vilket är roligt för oss traineer.

Besöket startades med att vi blev bjudna på lunch samtidigt som vi introducerade alla deltagare från vartdera hållet. Vidare fick vi ta del av Siemens historia, organisation och produkter med relation till verksamheten i Finspång. Som kuriosa kan nämnas att det arbetar cirka 3000 personer på Siemens i Finspång, det är där med den näst största privata arbetsgivaren i regionen.

Vad tillverkar då Siemens i Finspång? I Finspång tillverkas uteslutande gasturbiner för att kunna erbjuda effektiva energilösningar till kunder runt om i världen. Kunderna är allt ifrån städer, sjukhus, gas- och oljeplattformar. Som ni nu säkert kan gissa är det alltså stora gasturbiner där mycket el utvinns. Jag kan personligen intyga att diametern på turbinerna och omfattningen av kundlösningar gällande dessa maskiner imponerade.

Likheten mellan en flygmotor och gasturbin är stor. I en flygmotor används kraften för att driva planet framåt, men i en gasturbin används denna kraft för att driva en turbin vilket i sin tur driver en generator. På så sätt utvinns elektricitet ur en gasturbin (extremt förkortat). Finspång (inte under Siemens) var faktiskt redo att producera flera av de jetplan som sedan tillverkades här i Trollhättan (RM-programmen). När dessa affärer inte gick i hamn kom några smarta personer på att gasturbiner, det är vår framtid.

Förutom ett mycket givande besök på monteringen han vi också med ett besök på Siemens senaste stora investeringsprojekt i Finspång, AM-verkstaden. För er som inte har så bra koll på AM (inkluderar mig själv) finns det massor av coola videos på Youtube https://www.youtube.com/watch?v=R8qFFGfVHks . I denna verkstad 3D-printas delar till gasturbinerna i inconel, något väldigt få företag i världen lyckas med. Även vi på GKN är framgångsrika inom AM men mer info om det kommer vid ett senare tillfälle här på bloggen. Kan ni inte hålla er tills dess så sväng in på www.gkn.com/additive-manufacturing

Ett extra tack till Elin, Lisa och Mathilda för deras guidande under dagen. Bra rekryteringar av Siemens där! =)

*Bilden visar båda traineegängen samlade vid Siemens huvudkontor i Finspång. Byggnaden går under benämningen “slottet”, vilket inte kräver någon vidare förklaring.

Denna vecka har det varit Training Days för många av teknikavdelningarna på GKN Aerospace i Trollhättan. Dessa utbildningsdagar är ett återkommande evenemang två gånger per år där vi anställa får möjlighet i att förkovra oss i ämnen som vi kanske inte annars arbetar med dagligen. Föreläsningarna har behandlat allt från interna strategier och aktuella teknikutvecklingsprojekt, via förhandlingsteknik, leanstrategier och Excel-verktyg till medarbetarinvolvering och stresshantering. De flesta utbildare har varit GKN-interna experter som arbetar här i Trollhättan, men även gästföreläsare från Volvo Lastvagnar och vårt holländska systerbolag Fokker har besökt oss för att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter.

Som nyanställda traineer är vi extra uppmuntrade att delta i utbildningarna och suga åt oss så mycket nya kunskaper som möjligt. Personligen uppskattade jag framförallt den inspirerande föreläsningen i förhandlingsteknik som gav oss värdefulla verktyg inför framtida förhandlingar kring kontrakt och tekniska specifikationer med kunder och leverantörer. Strategierna är ju dessutom minst lika användbara på det personliga planet vid argumentationer med föräldrar, partners och framtida barn!

Att få chansen till alla spännande utbildningar som GKN erbjuder, även utanför Training Days, är ett privilegium och det märks att företaget verkligen satsar på såväl vår personliga som karriärmässiga utveckling!

Likt de andra traineerna har jag precis kommit igång på min hemavdelning, nämligen inköp. Här arbetar jag inom en grupp som kallas Supplier Quality Assurance, m.a.o. kvalitetssäkring mot leverantörer. Kortfattat så går vårat arbete ut på att hantera leverantörer och samarbeta med dem så att vi tillsammans kan uppnå rätt kvalitetsnivå. För mig personligen så har jag under mina två första veckor fått djupdyka i data, för att försöka analysera trender och synergier i data i tidserier av ett par år bakåt i tiden. Som analytiskt lagd, och med en bakgrund inom Lean Six Sigma känner jag mig därför som handen i handsken, detta är verkligen ett bra sätt att komma in i en avdelning och lära sig mer om hur de har kommit till den punkt vi befinner oss på idag. Men detta arbete är även för att hjälpa oss själva och våra leverantörer med att lyfta blicken och bli mer långsiktiga i vårat arbete.

Det största intrycket under dessa två veckorna har dels varit hur häftigt GKN och avdelningen inköp är som arbetsplats. Som SQA på GKN verkar man i högsta grad på en global marknad, med kunder sprida i ett stort antal länder och världsdelar. Om du som läsare är en student och funderar på framtida yrkesområden så tycker jag verkligen att du bör reflektera kring inköp om du gillar att träffa människor, vill arbeta på en global marknad och trivs i att befinna dig inom hetluften.

Den erfarne bloggläsaren känner kanske till att vi traineer årligen har ett årsuppdrag parallellt med vår traineeutbildning. Vi har precis blivit delgivna beskrivningen för detta projekt, och jag kan lova att det verkar otroligt spännande! Jag ser med iver fram emot att få sätta igång med detta projekt tillsammans med mina traineekollegor, men mer än så tänker jag inte avslöja nu, men kanske kommer vi genom uppdraget att träffas snart? Är du nyfiken på vad uppdraget går ut på så tycker jag du skall fortsätta att följa bloggen för mer information i nästa inlägg.

 

På återseende

Niclas Persson

Hej!

Då var det dags för sista personen i traineegruppen att äntra scenen! Liksom för mina traineekollegor hittar ni mer om min bakgrund under fliken Traineeprogrammet -> Traineer genom åren.

Jag är den andra traineen som tillhör IGP (international graduate program) och jag ska, liksom David, vara på min avdelning i 6 månader. På GKN Aerospace i Trollhättan finns det tre grenar: Militärt, Civilt och Rymd. Jag är placerad på marknadsavdelningen för den militära avdelningen. Det ska bli otroligt spännande och utmanande att få möjligheten att sätta sig in i ett helt nytt område!

Jag ingår sedan en vecka tillbaka i en projektgrupp tillsammans med några mycket eminenta personer där vi jobbar med ett område som heter exportkontroll. Vad är exportkontroll undrar ni nu?

Exportkontroll innebär att vi som företag har koll på VEM som tar emot VAD av det vi exporterar och att det för varje export finns relevanta tillstånd, licenser. Det är inte bara export av hårdvara i form av faktiska detaljer som lyder under exportkontrollregler utan det kan även vara saker som ritningar, kunskap och muntlig information. Alla exportvaror ges en exportklass beroende på hur ”hemliga” de är. Högsta exportklassning ges militära produkter medan civila produkter kan få en lägre klassning. Baserat på klassningen sätts ett licenskrav. Det finns en uppsjö av licenser som kan sökas beroende på vad vi vill uppnå med exporten.

 

Om GKN Aerospace till exempel vill köpa en militär produkt från ett företag i USA för att sedan skeppa den vidare krävs en så kallad ITAR licens (vilken är licensen given de hemligaste militära produkterna i USA) som tillåter att vi dels importerar deras produkt och dels skeppar den vidare till det specifika landet. Om vi dessutom vill vara med och bidra med underhåll på produkten i framtiden krävs en särskild licens för det. För att komplicera detta ytterligare har USA och Europa olika klassningssystem som måste tas i beaktning.

Jag kommer under kommande halvår att driva ett projekt för att bygga ett bättre systemstöd för hur vi hanterar exportkontroll. Detta för att underlätta processen och minimera mängden manuellt arbete och därmed minimera risken för att det blir fel.

Detta är ett ytterst komplext men väldigt viktigt område och jag har hittills bara skrapat på ytan. Det ska bli väldigt roligt att få göra en djupdykning ner i detta!

Hej alla läsare! Näst sist i led av traineerna att presentera sig är Joel Larsson. Vill ni veta mer om mig och min bakgrund kan ni klicka här. Som föregående skribenter ger uttryck för så har det varit några mycket intressanta veckor här på GKN Aerospace, med allt från studiebesök till ledarskapsutbildning. Sakta börjar vi nu acklimatisera oss till respektive hemavdelningar, där tanken är att vi ska fortsätta jobba efter traineeutbildningens slut.

Själv sitter jag på avdelningen Varma Strukturer tillsammans med experter inom aerodynamik, hållbarhet, konfiguration och termodynamik. Precis som namnet antyder bedrivs här arbete mot den varma delen av flygplansmotorn. Så vad menar man då med varma delar? Jo, med varma delar syftar man ofta på kritiska komponenter som är exponerade för höga tryck och temperaturer, dvs. komponenter från brännkammare till turbinutlopp. (För en snabbkurs i jetmotorlära, klicka på länken) Kritiska komponenter kräver, kanske inte helt oförutsägbart, extra mycket omsorg och bearbetning.

Som vi nämnt tidigare så har GKN Aerospace komponenter i ungefär 90 % av världens alla flygplan, och som motordelstillverkare till alla dessa flygplan måste enormt höga krav på produkt, produktion och organisation efterlevas. Granskningsprocesserna för att försäkra produktens kvalitet och säkerhet är otroligt omfattande, allt för att passagerare välden över skall känna trygghet när de flyger.

För att på ett effektivt sätt garantera att externa kravbilder både från kunder och myndigheter uppfylls finns OMS (Operational Management System). OMS är operationsbeskrivningar som berör allt från affärsutveckling och försäljning, till motorunderhåll och produktutveckling. För att öka effektiviteten i samtliga delar av affärsverksamheten finns möjlighet att påverka operationsbeskrivningarna för enskilda processer. På så sätt blir OMS en erfarenhetsbaserad operationsplatform som hjälper GKN att säkerhetsställa och optimera sina processer, och samtidigt garantera nöjda slutkunder och trygga flygresenärer.

Chansen att snabbt, tryggt och med så litet avtryck som möjligt kunna transportera sig är för mig en kärna i definitionen av ”frihet”. Att nu få vara en del i denna process, dvs. i att öka människors frihet i form av möjliggörandet av trygga och effektiva flygresor världen över, är både tillfredsställande och spännande.

Hejsan allihopa! Dags för mitt (Joakim Åhman) första blogginlägg. Min hemavdelning kommer att vara på motorprestanda i den militära verksamheten här på GKN. I skrivande stund skrider min första dag på hemavdelningen mot sitt slut. Det har varit en spännande dag med väldigt mycket ny information och ett par spännande möten där jag har varit en fluga på väggen och sugit i mig information från mina nya kollegor.

Förra veckan var traineernas första temavecka, under vilken vi hann besöka ACAB i Linköping och SAS i Stockholm (se tidigare inlägg). På onsdagen var vi tillbaka i Linköping för ett spännande och inspirerande besök på flygvapenmuseet. Där fanns många intressanta flygplan från svenska flygvapnets historia att beskåda, från tidigt 1900-tal till mer nutida stridsflyg som t.ex det legendariska JAS 39 Gripen.

JAS (eller Gripen) är ett namn som ringer en klocka i de flesta svenskars öron. Bokstäverna i JAS står för Jakt, Attack och Spaning. Ett jaktflygplan är ett flygplan vars främsta uppgift är att anfalla andra flygplan. Ett attackflygplan är ett flygplan vilket är konstruerat för understöd av marktrupper och marinen. Ett spaningsflygplan är ett stridsflygplan som medför utrustning ämnad för spaning. JAS 39 Gripen är alltså ett flygplan som är konstruerat för att kunna utföra alla dessa uppgifter. GKN Aerospace Engine Systems äger och har ansvaret för RM12, vilket är motorn som idag sitter i Gripen. Som ni kanske gissat så är min hemavdelning väldigt involverad i underhåll och utveckling av RM12, vilket gör Gripen till ett extra intressant flygplan just för mig.

Andra personliga favoriter som fanns att beskåda på flygvapenmuseet var bl.a:

• SAAB 37 Viggen – Ett tidigare svenskt stridsflygplan vilket var i tjänst åren 1972-2007.
• SAAB 35 Draken – Det första svenska stridsflyget med deltavinge.
• P-51 Mustang – Ett legendariskt stridsflyg utvecklat och använt av amerikanerna under andra världskriget.

Om ni har vägarna förbi Linköping så rekommenderar jag starkt ett besök på flygvapenmuseet!

Nu har det blivit min tur att skriva ett inlägg – kul! Vi har precis avslutat vår första så kallade aktivitetsvecka (som Andreas nämnde i det tidigare inlägget). Det är under dessa veckor vi, bland annat, kan besöka företag. I början av veckan var vi i Linköping och hälsade på ACAB (Applied Composites AB) samt i Solna för att hälsa på SAS.

ACAB är ett GKN-ägt företag som tillverkar en stor mängd olika produkter och komponenter i kompositmaterial. Kompositmaterialen som tillverkas på ACAB består av långa trådar, så kallade fibrer, av kol, kevlar eller glas som sedan hålls ihop av olika typer av plast. En stor fördel med kompositer är att de är väldigt lätta material och att de med fördel kan ersätta olika typer av metall i en mängd applikationer. Det var väldigt roligt att få se en helt annan typ av produktion än den vi är vana vid från GKN i Trollhättan. Framför allt var den materialtekniska biten av besöket intressant; att vi fick lära oss mer om kompositmaterial och dess användningsområden!

Efter besöket på ACAB tog vi vår minibuss och åkte vidare mot Solna där vi träffade Kamran Chohan från Leankontoret på SAS. Han berättade väldigt mycket om hur SAS jobbar med Lean och hur de ständigt strävar efter att uppfylla deras kunders krav och önskemål. Vi tyckte alla att det var väldigt kul att höra hur ett flygbolag tänker och resonerar. Vanligtvis står man ju ”på andra sidan” och är en av flygbolagens kunder. Dessutom är SAS vår slutkund i och med att de köper flygplan som innehåller motorkomponenter tillverkade av GKN Aerospace i Trollhättan. Det var givande att få se vad som händer med den färdiga slutprodukten. Visste ni förresten att i ungefär 90% av världens alla flygplan sitter det åtminstone någon komponent tillverkad av GKN? Det tycker jag är rätt häftigt!

Vi är väldigt nöjda med våra två första företagsbesök, vi lärde oss en hel del och vi ser fram emot att få lära känna fler företag i framtiden! Vad vi gjorde under resten av vår första aktivitetsvecka kommer Joakim att berätta mer om i nästa inlägg.