Aerobloggen

Stopp nummer två på vår aktivitetsvecka var Siemens Industrial Turbomachinery i Finspång. Dagen börjar knackigt då vi åker till fel byggnad men efter lite guidning så hittar vi tillslut rätt. Väl på plats möts vi upp av Siemens traineerna som likt oss påbörjat sitt traineeprogram under hösten. Vad som var lite speciellt hos Siemens var att de faktiskt hade en person anställd för att ta hand om besökare och det bidrog till att allt kändes väldigt väl uppstyrt.

Dagen inleddes med lite företagsinformation samt diskussion kring traineeprogram och upplägg. Siemens är ju det företag vars produkter är mest lika våra egna av de besök vi gjorde även vissa saker fortfarande skiljer. En gasturbin som står på marken behöver till exempel inte oroa sig för några extra kilon. Detta efterföljdes av en föreläsning kring projektering och diskussioner kring problem som kan uppstå. Det var mycket intressant och just projekteringsbiten var något som jag tyckte verkade roligt.

Efter föreläsningarna fick vi en ordentlig rundvandring i några av verkstäderna och vi följde hur de olika komponenterna tillverkades och monterades steg för steg. Det roligaste tyckte jag var i slutet när allting monterades till en helhet. Eftersom vi själva inte tillverkar hela motorer utan vissa ingående komponenter så var det uppfriskande att som omväxling även se när allting sätts på plats.

Dagen avslutades med lunch och en kort tur till slottet där vi även lyckades få till en snygg gruppbild.

Ni som följt oss vet att vi nu har varit iväg på vår första aktivitetsvecka, som hade både studiebesök och personlighetsutveckling på schemat. Veckan började tidigt på måndagsmorgonen med att vi alla fem trängde in oss i en hyrbil för att ta oss från Trollhättan till Linköping, där veckans första studiebesök var inplanerat på Saab.

Att hitta rätt entré på Saabs stora område var inte helt enkelt, men av dånet från JAS-planen i skyn gick det inte att ta miste på att vi var nära. Vi möttes upp av Linus, en av årets traineer på Saab, som guidade oss genom det nybyggda kontoret till ett konferensrum där vi fick träffa fler ur Saabs traineegrupp. Det första mötet kretsade mycket kring skillnader och likheter mellan våra traineeprogram och det var intressant att höra att våra upplevelser hittills varit lika på många sätt.

Än mer intressant var kanske ändå rundvandringen i slutmonteringen av Jas 39 Gripen, med tillhörande provsittning i själva planet. Att planet vi satt i var byggt i trä för flygmässor och inte flygbart för fem öre spelade mindre roll, vi tyckte att det var lika häftigt ändå.

Tyvärr är allt på och utanför Saabs område väldigt hemligt och strikt fotoförbud råder, så ni får hålla tillgodo med ett foto på oss från Grästorp!

Nu har det återigen blivit min tur att skriva av mig och jag tänkte berätta lite vart jag har varit de senaste sex veckorna.

Jag har nämligen varit på min hemavdelning, dvs. där det är menat att jag skall börja arbeta på heltid nästa år, som är AeroThermo avdelningen. Vad gör man på aerothermo då? Jo, det är en del utav analys, där man gör beräkningar på aerodynamiska och termodynamiska egenskaper hos ett föremål. Förenklat kan man säga att man räknar på hur bra eller dåligt luft, eller annan vätska, flödar runt ett föremål, samt hur bra eller dåligt något leder värme. Som ni förstår så blir det lätt väldigt snabbt väldigt komplicerat när man går in på detaljer kring detta fascinerande område… men vad har då jag gjort?

Det jag har fått göra är i korta drag att jag har fått jämföra experimentellt framtagna värden för en detalj, med datorframtagna värden för ett antal olika beräkningsmetoder. Utifrån denna jämförelsen skall det sedan väljas en beräkningsmetod som är mest lämpad för att användas vid beräkningar utav liknande slag för liknande detaljer. Mitt arbete ligger alltså till grund för framtagningen utav en arbetsmetod som kommer att tillämpas utav de andra ingenjörerna på avdelningen.

Inte bara var det väldigt intressant och givande att få arbeta “skarpt”, utan även lite smått nervöst att direkt hoppa in och bidra till framtagningen utav en metod som kommer att påverka andras arbeten i framtiden!

Nog om det gångna, vad händer nu då?

I veckan som kommer har vi alla traineer en “aktivitetsvecka” som vi själva har fått ett par dagar utav att disponera själva. Det vi har valt då är att åka på studieresa! Först ut blir Linköping, med SAAB och ACAB, följt utav Finspång och Siemens, för att sedan avslutas med Södertälje och SCANIA. Allt detta på tre dagar!

Sedan får vi (inte) slappna av med två dagar på Bokenäs!

Vi får väl se om vi överlever…

I måndags var fyra av fem traineer ute på vift igen. Denna gång tog vi Super-SAABen (till skillnad från Racer-Renault) till Såtenäs och Skaraborgs Flygflottilj F7 där vi blev väl mottagna av en man vid namn Gerhard. Efter ett litet besök i vakten fick åka in på området och till ett utav husen på det stora området. Vi blev bjudna på kaffe (ett säkert kort när man vill ha med glada traineer att göra!) och fick sedan en genomgång av Flygflottiljen. Vi fick bland annat lära oss att flottiljen grundades 1940 och att alla svenska piloter för Gripenplanet utbildas här.

När vi sedan fått i oss all teori var det dags att få gå ut i hangaren och få klämma och känna på det vi kommit för – JAS 39 Gripen! Som Anders skrev om förra veckan hade vi nu en hel del kunskap om RM12-motorn som sitter i Gripen, och det var mycket intressant att nu få se var motorn sedan tar vägen. Vår guide berättade allt man kan behöva veta om planet och svarade så gott han kunde på alla våra frågor. Klart står att Gripen är ett riktigt kraftpaket som kräver mycket av sin pilot, även om de idag är mer systemoperatörer än flygare. Pensionsåldern för en pilot inom försvaret är 55 år och knappast alla jobbar kvar så länge på grund av de fysiska kraven. Vi fick också se bestyckningen till Gripen och fick oss även en liten försvarsstrategisk diskussion. Vill man läsa mer om Gripen finns det bland annat information här.

Efter rundvandringen i Hangaren fick vi även se ett av kontrollrummen ovanför platsen där flygplanen kontrolleras och görs klara inför start och efter landning. Till sist avslutades besöket med lunch tillsammans med Gerhard och lite pulshöjande letande efter en av traineernas bilnyckel som visade sig ligga på parkeringen utanför vakten. Exakt vem som varit så klantig behöver vi inte gå närmare in på anser dagens bloggare…

Vi traineer tackar F7 och Gerhard för ett mycket spännande besök och rekommenderar det varmt ifall ni får chansen att åka dit!

P.S. Som en liten extragrej tipsar vi om sonden Philae som i eftermiddag kommer landa på kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Philae skickas ut från satelliten Rosetta som skickades upp i rymden för tio år sedan och som sedan dess jobbat för att möta kometen på rätt ställe. Du kan läsa mer om Rosetta och Philae här där de också kommer TV-sända landningen i eftermiddag.

Nu när vi har kommit en bit in i traineeåret så är det dags att börja fundera på vart vi vill åka på sin utlandspraktik nästkommande år. När vi ser till Engine systems så har expansionen i USA öppnat för flera nya möjliga destinationer, nu med totalt 13 sajter, och ses det till hela Aerospace divisionen börjar det bli svårt att välja. Även om det är vanligt att hålla sig någorlunda inom sitt område så finns chansen för den som vill, att under utlandspraktiken se någonting helt nytt inom företaget. Det är helt upp till oss som traineer att tillsammans med företaget komma överens om vart vi kan åka.

Efter en del fram och tillbaka lutar planerna för min egen del just nu mot USA och GKN Aerostructures kontor i Santa Ana.  Här arbetar man bland annat med innerväggarna till Boeings 737 MAX-program. Men vem vet, det kanske kan ändras ytterligare en gång. Kriterierna ligger för min egen del främst kring att det ska finnas en etablerad Engineering verksamhet på plats.

För er som följde turerna kring Erik och Oscar föregående år kunde vi läsa att deras utlandspraktik i USA blev lite försenad. Även fast problemen som uppstod kring visumansökningarna ska vara åtgärdade tror jag att de flesta av oss kommer att försöka vara ute i god tid för att kunna hantera eventuella nya överraskningar.

Nästa vecka inleder vi med ett spännande studiebesök på Såtenäs F7. Håll utkik för vårt inlägg om detta.

Ha de!

Idag har vi äntligen fått gå den efterlängtade och välbehövliga kursen i jetmotorlära! Även om vi ganska snabbt greppade grundprincipen för jetmotorer när vi började på företaget, att luft sugs in i fronten, komprimeras, antänds tillsammans med bränsle och skickas ut bakåt, är det ändå mycket man insåg att man inte kunde. Till exempel varför temperaturen i motorn ska vara så hög som möjligt, varför man flyger på Jet A1-bränsle, hur luften ska virvla i förbränningskammaren, varför man inte vill flyga civila flygplan i överljudshastigheter och varför man inte alltid flyger med tänd efterbränningskammare på stridsflygplan. Det finns tyvärr inte utrymme att ge svar på alla dessa frågor här och varje svar ger dessutom många nya följdfrågor i denna tekniskt komplexa ingenjörskonst, men det är lätt att förstå varför flyget fascinerar så många människor världen över!

Vi satt förstås som fängslade på föreläsningen, men om man tycker att den här sortens kunskap är totalt ointressant kanske man ska tänka efter några gånger innan man söker jobb i flygindustrin. Det tekniska är nämligen ständigt närvarande, även om man som jag inte jobbar direkt med de tekniska sidorna, och det blir väldigt snabbt väldigt komplext. Vi börjar inse varför folk säger att man är ”nyanställd” på GKN i 10 år, det är helt enkelt så lång tid det tar att helt förstå alla aspekter av produkterna, affärerna och produktionen.

 

Jetmotorlära på 2 minuter:

https://www.youtube.com/watch?v=1ul8tkoQ1xA

 

Appropå att jag sitter med i projekt nu och då det allmänt är känt att tidsplanering kan vara kruxigt, så tänkte jag på den gamla fina 80/20 principen eller “the Pareto principle” som den också kallas efter den italienske statistikern.

 

Den innebär i stort att 20 % av det vi gör tillför 80 % av det totala värdet.

Jag tar fram Paretos princip när Att-Göra-Listan börjar byggas på. Efter en uppskattning av värdet på uppgifterna går det snabbt att prioritera vad som behöver göras och på köpet får man långtidsperspektivet. Resten kan prioriteras därefter och en del grejer kan strykas rakt av – de tillför inget egentligt värde. “Separating the vital few from the trivial many”

 

Kloka Wikipedia beskriver det som:

• 80% av ett företags vinst kommer från 20% av kunderna
• 80% av ett företags vinst kommer från 20% av tiden de anställda använder
• 80% av ett företags försäljning kommer från 20% av produkterna
• … och 80% av ett företags klagomål kommer från 20% av kunderna

Nu vet du vad du ska göra nästa gång du känner dig stressad över A L L T som ska/måste/bör göras. Pareto principen is tha thing..

I ett produktutvecklingsarbete finns ofta en kravspecifikation inblandad. Kravspecifikationen kan ange hur produkten ska se ut, vilka material som ska finnas med, vilka egenskaper och funktioner produkten ska ha och så vidare. För GKN:s del är kraven väldigt egenskapsmässiga. Ingen bryr sig om huruvida motorkomponenten är grå eller rosa (eller jo, kunden skulle nog börja undra ifall vi började måla produkterna rosa…) men hållfasthetskraven och aerodynamiken är hårt styrda.

Två andra krav som det diskuteras väldigt mycket på min praktikplats, design, är storlek och vikt. Att flytta en yta eller radie en millimeter kan skapa många rynkade ögonbryn och sönderkliade hårfästen hos konstruktörerna. Det andra kravet – vikt – är kanske ännu mer intressant när man sätter in det i sitt sammanhang. En snabb googling talar om att en Airbus A380, med smeknamnet SuperJumbo, väger runt 250 ton i tomvikt. Den maximala startvikten är 560/590 ton (beroende på vilken modell du väljer). En blåval väger ca 200 ton. Två blåvalar ska alltså upp i luften och flyga när A380:n väger som mest!

Varför är då vikten så viktig? Det har givetvis med bränslet att göra. Mindre vikt gör att mindre bränsle går åt och mindre bränsle ger ett billigare flygplan att flyga (eller snarare att starta eftersom det är då den stora merparten av bränslet går åt) och är dessutom bättre för miljön. Därför tittar man hela tiden på hur man kan sänka vikten. För GKN:s del innebär det skarpa gränser för vad produkten får väga och att skala bort en millimeter i en stor produkt kan spara ett par kilon. Men samtidigt får man inte tulla på hållfastheten. Mycket att hålla koll på med andra ord!

The Center of Progress and Innovation, ett Brittiskt forskningsföretag har en annan idé på hur man skulle kunna minska vikt i flygplan och på så sätt spara bränsle – plocka bort fönstrena! Det är kanske inget som skulle påverka oss här på GKN men det är en intressant tanke.

Uppenbarligen så var den nya modellen utav Volvos XC-90 den fräckaste utav alternativen som lades fram!

Detta är kanske en av de mest intressanta beskrivningar på vad som avgör valet av en produkts utformning som jag har hört på länge. När de ekonomiska och produktionstekniska bitarna inför valet av en ny design har bestämts så måste även de estetiska alternativen sållas. Då ställs frågan, vilken är fräckast? Vilken utav alla dessa förslag kommer locka våra potentiella kunder?

Hela traineegruppen var på besök på Volvo Personvagnar i Torslanda under gårdagen där vi fick ta del utav det ständiga kvalitetsarbete som pågår i en industri som är väldigt lik vår egen här på GKN, men ändå så fruktansvärt olik på samma gång. När vi på GKN pratar högvolym, pratar vi kanske om ett tiotal i veckan utav en produkt, jämfört med Volvo där man i dagsläget tillverkar 46 bilar i timmen, från 06.30 till 00.12, fem dagar i veckan! Det är helt enorma mängder färdiga bilar som rullar ur fabriken.

Vi fick vara med på ett antal kvalitetsmöten under morgonen som åskådare, både på produktionssidan och den administrativa sidan. Det var givetvis ett hav utav förkortningar som lämnade oss alla konfunderade om de faktiskt talade i koder vardagligen eller om det bara var för att vi var där och de försökte dölja något(?!). Givetvis fick vi de flesta förkortningarna förklarade för oss i efterhand, men det är fascinerande hur man kan hålla ordning på alla tresiffriga bokstavkombinationer, visserligen kanske inte helt olikt hur det är här på GKN. Vi har visst vår egna uppsättning förkortningar som kanske får motsvarande effekt på besökare som kommer hit till vårt företag.

Efter möten och förklaringar utav förkortningar och den organisatoriska strukturen inom kvalitetsarbetet inom Volvo Personvagnar, så tog vi en välbehövlig lunch innan vi fick åka med blå tåget genom fabriken med de utlänska kunderna som var på besök för att se sina nya bilar. Vi fick en kort dragning av Volvos historia och se hur bilen går ifrån en rulle med plåt i karossfabriken till en färdig bil som rullade av bandet i monteringsfabriken.

Även om jag personligen är väldigt väl insatt inom Volvo, med min historik på gymnasiet och extrarbete, så var turen med blå tåget och hela studiebesöket väldigt uppskattat!

Herregud vad tiden går fort! Redan 7 veckor sedans första dagen men ojoj vad mycket vi hunnit med. Vi har nu betat av halva första praktikperioden och för mig har det inneburit min hemavdelning som är Hållfasthet med fokus på Utmattning. Anders pratade om Excel men hos mig är det framförallt Ansys som gäller. För att hålla det kort är det upp till oss att verifiera att det vi tillverkar inte går sönder när det är i luften. Man skulle nästan kunna säga att hållfarna är de viktigaste på hela företaget (kunde inte låta bli hehe).

När man jobbar som beräkningsingenjör innebär de flesta mornar att man anländer med en viss spänd förväntan i kroppen, har mina analyser gått igenom eller har de kraschat. Hittills har jag definitivt haft majoritet av det senare men som man säger: Plötsligt händer det!

Förövrigt hade vi förra fredagen besök på företaget av gänget från årets upplaga av Chalmersspexet Bob. Ett riktigt härligt gäng! Jag, Maria samt förra årets traineer Oscar och Eric fick uppdraget att ta hand om spexet och visa GKN, som tack fick vi biljetter till kvällens föreställning. Jag ska faktiskt erkänna att trots fem år på Chalmers var detta debutspex från min sida. Trots lite initial osäkerhet när och hur man skulle fixa återstarter (man klappade/stampade tills de började om igen) kan jag sammanfatta det som en mycket lyckad spexdebut. Något jag personligen gillade bäst var alla kluriga ordvitsar och Göteborgshumorn!

Nu laddar vi för ny vecka!