Aerobloggen

Hej!

Då var det dags för sista personen i traineegruppen att äntra scenen! Liksom för mina traineekollegor hittar ni mer om min bakgrund under fliken Traineeprogrammet -> Traineer genom åren.

Jag är den andra traineen som tillhör IGP (international graduate program) och jag ska, liksom David, vara på min avdelning i 6 månader. På GKN Aerospace i Trollhättan finns det tre grenar: Militärt, Civilt och Rymd. Jag är placerad på marknadsavdelningen för den militära avdelningen. Det ska bli otroligt spännande och utmanande att få möjligheten att sätta sig in i ett helt nytt område!

Jag ingår sedan en vecka tillbaka i en projektgrupp tillsammans med några mycket eminenta personer där vi jobbar med ett område som heter exportkontroll. Vad är exportkontroll undrar ni nu?

Exportkontroll innebär att vi som företag har koll på VEM som tar emot VAD av det vi exporterar och att det för varje export finns relevanta tillstånd, licenser. Det är inte bara export av hårdvara i form av faktiska detaljer som lyder under exportkontrollregler utan det kan även vara saker som ritningar, kunskap och muntlig information. Alla exportvaror ges en exportklass beroende på hur ”hemliga” de är. Högsta exportklassning ges militära produkter medan civila produkter kan få en lägre klassning. Baserat på klassningen sätts ett licenskrav. Det finns en uppsjö av licenser som kan sökas beroende på vad vi vill uppnå med exporten.

 

Om GKN Aerospace till exempel vill köpa en militär produkt från ett företag i USA för att sedan skeppa den vidare krävs en så kallad ITAR licens (vilken är licensen given de hemligaste militära produkterna i USA) som tillåter att vi dels importerar deras produkt och dels skeppar den vidare till det specifika landet. Om vi dessutom vill vara med och bidra med underhåll på produkten i framtiden krävs en särskild licens för det. För att komplicera detta ytterligare har USA och Europa olika klassningssystem som måste tas i beaktning.

Jag kommer under kommande halvår att driva ett projekt för att bygga ett bättre systemstöd för hur vi hanterar exportkontroll. Detta för att underlätta processen och minimera mängden manuellt arbete och därmed minimera risken för att det blir fel.

Detta är ett ytterst komplext men väldigt viktigt område och jag har hittills bara skrapat på ytan. Det ska bli väldigt roligt att få göra en djupdykning ner i detta!

Hej alla läsare! Näst sist i led av traineerna att presentera sig är Joel Larsson. Vill ni veta mer om mig och min bakgrund kan ni klicka här. Som föregående skribenter ger uttryck för så har det varit några mycket intressanta veckor här på GKN Aerospace, med allt från studiebesök till ledarskapsutbildning. Sakta börjar vi nu acklimatisera oss till respektive hemavdelningar, där tanken är att vi ska fortsätta jobba efter traineeutbildningens slut.

Själv sitter jag på avdelningen Varma Strukturer tillsammans med experter inom aerodynamik, hållbarhet, konfiguration och termodynamik. Precis som namnet antyder bedrivs här arbete mot den varma delen av flygplansmotorn. Så vad menar man då med varma delar? Jo, med varma delar syftar man ofta på kritiska komponenter som är exponerade för höga tryck och temperaturer, dvs. komponenter från brännkammare till turbinutlopp. (För en snabbkurs i jetmotorlära, klicka på länken) Kritiska komponenter kräver, kanske inte helt oförutsägbart, extra mycket omsorg och bearbetning.

Som vi nämnt tidigare så har GKN Aerospace komponenter i ungefär 90 % av världens alla flygplan, och som motordelstillverkare till alla dessa flygplan måste enormt höga krav på produkt, produktion och organisation efterlevas. Granskningsprocesserna för att försäkra produktens kvalitet och säkerhet är otroligt omfattande, allt för att passagerare välden över skall känna trygghet när de flyger.

För att på ett effektivt sätt garantera att externa kravbilder både från kunder och myndigheter uppfylls finns OMS (Operational Management System). OMS är operationsbeskrivningar som berör allt från affärsutveckling och försäljning, till motorunderhåll och produktutveckling. För att öka effektiviteten i samtliga delar av affärsverksamheten finns möjlighet att påverka operationsbeskrivningarna för enskilda processer. På så sätt blir OMS en erfarenhetsbaserad operationsplatform som hjälper GKN att säkerhetsställa och optimera sina processer, och samtidigt garantera nöjda slutkunder och trygga flygresenärer.

Chansen att snabbt, tryggt och med så litet avtryck som möjligt kunna transportera sig är för mig en kärna i definitionen av ”frihet”. Att nu få vara en del i denna process, dvs. i att öka människors frihet i form av möjliggörandet av trygga och effektiva flygresor världen över, är både tillfredsställande och spännande.

Hejsan allihopa! Dags för mitt (Joakim Åhman) första blogginlägg. Min hemavdelning kommer att vara på motorprestanda i den militära verksamheten här på GKN. I skrivande stund skrider min första dag på hemavdelningen mot sitt slut. Det har varit en spännande dag med väldigt mycket ny information och ett par spännande möten där jag har varit en fluga på väggen och sugit i mig information från mina nya kollegor.

Förra veckan var traineernas första temavecka, under vilken vi hann besöka ACAB i Linköping och SAS i Stockholm (se tidigare inlägg). På onsdagen var vi tillbaka i Linköping för ett spännande och inspirerande besök på flygvapenmuseet. Där fanns många intressanta flygplan från svenska flygvapnets historia att beskåda, från tidigt 1900-tal till mer nutida stridsflyg som t.ex det legendariska JAS 39 Gripen.

JAS (eller Gripen) är ett namn som ringer en klocka i de flesta svenskars öron. Bokstäverna i JAS står för Jakt, Attack och Spaning. Ett jaktflygplan är ett flygplan vars främsta uppgift är att anfalla andra flygplan. Ett attackflygplan är ett flygplan vilket är konstruerat för understöd av marktrupper och marinen. Ett spaningsflygplan är ett stridsflygplan som medför utrustning ämnad för spaning. JAS 39 Gripen är alltså ett flygplan som är konstruerat för att kunna utföra alla dessa uppgifter. GKN Aerospace Engine Systems äger och har ansvaret för RM12, vilket är motorn som idag sitter i Gripen. Som ni kanske gissat så är min hemavdelning väldigt involverad i underhåll och utveckling av RM12, vilket gör Gripen till ett extra intressant flygplan just för mig.

Andra personliga favoriter som fanns att beskåda på flygvapenmuseet var bl.a:

• SAAB 37 Viggen – Ett tidigare svenskt stridsflygplan vilket var i tjänst åren 1972-2007.
• SAAB 35 Draken – Det första svenska stridsflyget med deltavinge.
• P-51 Mustang – Ett legendariskt stridsflyg utvecklat och använt av amerikanerna under andra världskriget.

Om ni har vägarna förbi Linköping så rekommenderar jag starkt ett besök på flygvapenmuseet!

Nu har det blivit min tur att skriva ett inlägg – kul! Vi har precis avslutat vår första så kallade aktivitetsvecka (som Andreas nämnde i det tidigare inlägget). Det är under dessa veckor vi, bland annat, kan besöka företag. I början av veckan var vi i Linköping och hälsade på ACAB (Applied Composites AB) samt i Solna för att hälsa på SAS.

ACAB är ett GKN-ägt företag som tillverkar en stor mängd olika produkter och komponenter i kompositmaterial. Kompositmaterialen som tillverkas på ACAB består av långa trådar, så kallade fibrer, av kol, kevlar eller glas som sedan hålls ihop av olika typer av plast. En stor fördel med kompositer är att de är väldigt lätta material och att de med fördel kan ersätta olika typer av metall i en mängd applikationer. Det var väldigt roligt att få se en helt annan typ av produktion än den vi är vana vid från GKN i Trollhättan. Framför allt var den materialtekniska biten av besöket intressant; att vi fick lära oss mer om kompositmaterial och dess användningsområden!

Efter besöket på ACAB tog vi vår minibuss och åkte vidare mot Solna där vi träffade Kamran Chohan från Leankontoret på SAS. Han berättade väldigt mycket om hur SAS jobbar med Lean och hur de ständigt strävar efter att uppfylla deras kunders krav och önskemål. Vi tyckte alla att det var väldigt kul att höra hur ett flygbolag tänker och resonerar. Vanligtvis står man ju ”på andra sidan” och är en av flygbolagens kunder. Dessutom är SAS vår slutkund i och med att de köper flygplan som innehåller motorkomponenter tillverkade av GKN Aerospace i Trollhättan. Det var givande att få se vad som händer med den färdiga slutprodukten. Visste ni förresten att i ungefär 90% av världens alla flygplan sitter det åtminstone någon komponent tillverkad av GKN? Det tycker jag är rätt häftigt!

Vi är väldigt nöjda med våra två första företagsbesök, vi lärde oss en hel del och vi ser fram emot att få lära känna fler företag i framtiden! Vad vi gjorde under resten av vår första aktivitetsvecka kommer Joakim att berätta mer om i nästa inlägg.

I detta inlägg är det dags för nästa trainee i gruppen att presentera sig. Om ni vill veta mer om mig och hur jag hamnade här på GKN Aerospace finns som ni vet mer att läsa under Traineer genom åren.

Till skillnad från föregående bloggare David och mina övriga vänner i traineegruppen har jag inte spenderat de senaste två veckorna ute i produktionen. Eftersom jag, innan mina studier, arbetade ett år ute i verkstaden med underhåll av flygmotorer har jag istället fått tjuvstarta på min kommande hemmaavdelning.

Jag är placerad på avdelningen för produktionsteknik inom de civila motorprogrammen. Här jobbar framförallt produktionstekniker och projektledare och arbetsuppgifterna är varierade. Kortfattat kan sägas att allt vi gör syftar till att producera GKN Aerospaces produkter med högsta kvalitet så effektivt som möjligt. Det kan exempelvis handla om att utveckla nya tillverkningskoncept eller utreda vilka maskiner som behöver införskaffas vid uppstart av nya produkter. En nära kontakt med våra underleverantörer vad gäller kvalitet och specifikationer är också ständigt fortgående. En annan mycket viktig del i arbetet är processuppföljning för att säkerställa att bästa möjliga kvalitet uppnås.

En riktigt häftig teknik som jag fått ta del av och arbeta med under mina två första veckor är kontrollmätning genom 3D-scanning. Detta innebär att den verkliga detaljen scannas och avbilas i sin helhet i tre dimensioner och med mycket fin noggrannhet (på tusendels millimeter när!). Den virtuella modellen som skapas kan sedan jämföras med motsvarande CAD-modell för att säkerställa högsta produktkvalitet. En minst sagt häftig teknik som ni kan lära er mer om i detta klipp: https://www.youtube.com/watch?v=EtMQA41Vlhs

De första veckorna på GKN Aerospace har varit mycket spännande och lärorika och jag ser fram emot att snart få ta del av ännu mer spännande teknik på min avdelning. Men först väntar en så kallad aktivitetsvecka för oss traineer, där vi bland annat skall ut och besöka och lära oss mer av andra företag i flygbranschen. Mer om det i kommande inlägg!

Hej alla läsare! Detta blir mitt första inlägg här på bloggen. Min förhoppning är att dela med mig av inlägg som både rör mitt arbete och livet kring. Om ni vill veta lite mer om min bakgrund och hur jag kom att bli en av deltagarna i GKNs traineeprogram går det att finna en kort beskrivning under Traineer genom åren.

Men hur har då de första veckorna på GKN varit? Spännande, lärorika och roliga. Det som slagit mig mest är den oerhörda stolthet som finns för produkterna som tillverkas, från skiftlag till chefer. Det kunde jag inte ens föreställa mig innan start.

Snart ska jag påbörja min tid vid ”hemma-avdelningen”. I mitt fall blir det till skillnad från Aerospace traineerna, 6 månader på samma avdelning. Den avdelning jag tillhör benämns som Programs. Programs är som små företag i företaget där de driver affärerna kring en viss kund, i mitt fall Rolls-Royce. För att få en bättre bild av dessa produkter har jag under denna och förra veckan fått följa med i produktionen. Under min första vecka gick jag med morgonskiftet i verkstaden och fick lära mig om svetsning, fräsning, gradning och röntgen. Min andra vecka, alltså denna, spenderade jag på ytbehandlingen och penetranten. Så trots den begränsade tiden på två veckor har jag hunnit med många olika områden.

Sista vill jag också passa på att tacka de kollegor som fått stå ut med mina frågor och funderingar under mina två praktikveckor, grymma kollegor!!!

Hej och välkommen till en nystart på Aerobloggen!

Sedan starten 1986, har det nu blivit dags för jubileumsår när traineeprogrammet firar 30 år. Den erfarne läsaren noterar kanske även att det därmed också traditionsenligt är dags för att installera en ny grupp med traineer för perioden 2016/2017. En förändring är att traineeprogrammet denna period har förlängts från 12 månader till 18 månader. Utöver de sedvanliga fem på GKN Aerospace Swedens traineeprogram, har vi i år för andra gången ett tillskott av ytterligare två traineer i GKNs internationella program, IGP (International Graduate Program). Du kan se oss i den uppdaterade bannern överst på sidan, men är du mer intresserad så kan du hitta våra presentationer om oss själva genom att trycka på följande länk.

Efter den första veckans uppstart är vi nu ute och genomför verkstadspraktik i olika verkstäder för att lära oss mer om vilka aktiviteter och processer som förverkligar de produkter vi tillverkar här i Trollhättan. Mer om detta i de kommande blogginläggen.

Inom kort kommer vi även att kunna presentera vårt årsuppdrag, mer om oss själva, och med tiden även självklart en mångfald av spännande personer och upplevelser som kommer korsa vår väg under resans gång.

Det är med ett varmt hjärta och djup respekt vi vill tacka av traineerna 2015/16 och önska er fortsatt lycka till med era kommande karriärer!

 

På återseende!

-Traineer 2016/17

 

Hej där!

Som du ser har uppdateringar påbörjats på bloggen! Bilden i sidhuvudet har bytts ut och föreställer nu mina spännande, nya kollegor som du snart kommer kunna läsa om och av här. Vi som varit traineer det senaste året lämnar över. Håll utkik under fliken Traineeprogrammet och Traineer genom åren för att bekanta dig med sidans nya författare, där personliga presentationer snart dyker upp.

Efter tiden som trainee är det väl på sin plats att sammanfatta året, så det tänkte jag göra. Vi har sedan vi började haft jätteroligt! Vi har fått uppleva olika sidor av GKN genom interna praktikplatser i Trollhättan och utomlands, varit på studiebesök, träffat människor och lärt oss massor om flygindustrin. Tillsammans har vi varit på GKN-siter i Sverige, England och Holland men även besökt företag som Cybaero, SAS, Airbus, SAAB och Volvo. Vi har fått representera GKN på mässor, presenterat vår verksamhet och arrangera studiebesök i Trollhättan. Vi har genom vårt årsuppdrag, Reugee Integration Hub Initiative, bidragit till integrationen av asylsökande genom att knyta kontakter och skapa praktikplatser. Tillsammans har vi haft ett underbart år!

Jag vill avsluta vår tid på bloggen och som traineer med att rikta ett stort tack till alla som gjort det senaste året spännande, roligt och fullt av nya erfarenheter! Tack också till dig som läsare av bloggen!

 /Mikael och resten av traineerna 2015/16

Hej,

Lystring, sista blogginlägget för mig på ett tag.

Som vi vet så har den nya traineekullen ryckt in och redo att framrycka. 7 förväntasfulla graduates. Jag hoppas organisationen kommer ta väl hand om dem och ge de utmaningar de förväntar sig och att de växer med Företaget. Lycka till åt båda!

Jag avslutade min Trainee tid med 1 vecka i England samt en hel dag på FIA, Farnborough International Airshow. Jag och Dennis var inkallade att hjälpa till under en dag med att hantera, diverse låg och mellanstadie åldrar när det besökte GKNs hus på mässan. De fick tävla i att bygga flygplan, tävla på ipads med flyg, hålla tal om hur framtidens flyg ska vara. Många interessant ideer kommer av personer som inte är hejdade utav omvärldens “det går inte” mentalitet.

GKN går all in på FIA vartannat år och har den största fasta installationen på området, till och med jag var imponerad. Det som va det bästa förutom själva flyguppvisningarn. Var att jag hade möjligheten att träffa så många medarbetare på andra siter och annan typ av tillverkning, inte bara engines. Jag breddade min kunskap om GKN Aerospace väldigt mycket på bara några timmar. Dennis och Jag var vädligt nöjda med dagen men rejält trötta i slutet. Jag hoppas jag kan återvända till FIA eller Paris motsvarighet men då med en annan typ av agenda.

Jag håller med Dennis om hans summering om någon undrar, kontakta gärna honom – han är en bra kille.

/Klart slut,
Gustav
🙂

 

I Cincinnati tillverkas, som jag skrivit om tidigare, delar till både civila och militära flygplansmotorer, såsom cases, OGV(outlet guide vanes), bliskar och blad. Istället för att tillverka en separat skiva och sedan fästa bladen i skivan senare har en blisk (bladed disk) integrerade blad. En stor fördel med denna tillverkningsprocess är att antalet komponenter därmed kan minskas eftersom det inte behövs något för att hålla fast bladen vid skivan (såsom skruvar, bultar etc). Inpassningsmomentet mellan blad och skiva elimineras också vilket medför en mindre risk för sprickbildning. Nackdelen med en blisk är att tillverkningsmomentet blir mer komplicerat, då det innebär att avancerade former behöver berabetas ur det ursprungliga godset och bladens geometri gör att konventionell bearbetning, såsom fräsning eller svarvning(framför allt om bladen har en rotation), blir väldigt avancerad och svår (därmed ofta även dyr). GKN Cincinnati har därför specialicerat sig på denna tillverkning och använder sig istället utav elektrokemisk bearbetning, ECM.

ECM är en bearbetningsmetod som avlägsnar metall genom en elektrokemisk process där hög ström leds mellan ett verktyg och detaljen, där verktyget är en negativt laddad elektrod(katod), detaljen är positivt laddad (anod) och vätskan(elektrolyten) mellan verktyg och detalj är ledande. Detta sker utan fysisk kontakt mellan detalj och verktyg, vilket gör att bearbetningen kan ske utan exempelvis verktygsslitage. I processen förs verktyget(katoden) mot detaljen (anod) och den trycksatta vätskan(elektrolyten) injiceras vid en inställd temperatur mot området som ska bearbetas. När elektronerna passerar mellanrummet mellan verktyg och detalj upplöses materialet på detaljen, vilket medför att detaljen då får samma form som verktyget. Elektrolysen/vätskan transporterar sedan bort den metallhydroxid som bildas i processen.

Processen kan bearbeta avancerad geometri, såsom små eller avancerade vinklar, invecklade konturer eller håligheter och passar därmed väldigt bra för bearbetning av bliskar. Eftersom verktyget aldrig kommer i kontakt med detaljen är verktygsslitaget minimalt och metoden passar därför bearbetning av extremt hårda material eller material som är svåra att bearbeta med konventionell bearbetning(exempelvis spröda material). Bearbetningshastigheten kan vara väldigt hög vilket kan ge en vädligt fin ytfinhet, utan att termiska eller mekaniska spänningar överförs till detaljen.

En liten film från youtube hoppas jag kan göra det här lite mer förståerligt. 🙂

Med otroligt många erfarenheter, nya fina vänner och en hel del shopping har jag nu lämnat Cincinnati. Tack för allt, kära Cinci!!